Sofie Löwenmark
I dagarna har det gått fem år sedan terroristen Rakhmat Akilov mejade ner och mördade fem människor med en stulen lastbil på Drottninggatan i Stockholm.
Redan år 2010 hade Taimour Abdulwahab genomfört ett självmordsattentat på ungefär samma plats, men det var först Akilovs dåd som ledde till ett politiskt uppvaknande i Sverige i frågan om islamistisk extremism.
Rakhmat Akilov var före dådet inte någon känd islamistisk extremist, men han höll sig olovligen undan utvisning efter att ha fått avslag på den asylansökan som han sökt under falsk identitet.
Frågan om hur många som lever i Sverige illegalt i dag är omöjlig att svara på. Vissa menar att det handlar om fler än 50 000 personer. Falska identiteter och falska adresser försvårar myndigheternas möjlighet att alls få en bild av skuggsamhällets omfattning.
En växande grupp är de individer som fått utvisningsbeslut eftersom de ägnar sig åt exempelvis våldsbejakande islamism eller spioneri och därför bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Enligt Säpo ökade antalet sådana individer förra året från 200 till 250 stycken.
Enbart en mindre andel av utvisningarna kan dock verkställas och för Säpo innebär det att stora resurser binds upp i bevakningen av utpekade säkerhetshot som egentligen borde ha lämnat landet.
Skuggsamhällen och parallella samhällen utgör en grogrund för islamism och annan extremism samt för grovt organiserad brottslighet. Det varnade Säpo nyligen för i sin årsbok för 2021.
För att stävja tillväxten av de islamistiska miljöerna borde politikerna prioritera att verkställa utvisningar
Myndigheten påpekar också att den sortens samhällsskadliga verksamheter blir allt mer sammankopplade. I miljöer med extremister och kriminella aktörer råder andra normer än i samhället i övrigt och där upprättas alternativa system för ekonomi och rättskipning som utmanar rättsstaten och statens våldsmonopol.
Personer som vistas illegalt i landet riskerar därmed att rekryteras eller utnyttjas av extremister och kriminella. Och det saknas dessvärre inte sådana islamistiska extremister i Sverige. När Säpo sommaren 2017 redovisade antalet våldsbejakande islamister uppgick antalet till 2 000, dubbelt så många som de övriga extremistmiljöerna tillsammans.
Även om medvetenheten om den islamistiska miljön har ökat sedan terrorattentatet på Drottninggatan saknas fortfarande politisk kraft att ta itu med ett antal viktiga problem.
Ett är att många moskéer finansieras med pengar från gulfstater och länder som Iran och Turkiet. Pengarna är ofta villkorade mot att verksamheten bedrivs i en särskild ideologisk inriktning. Trots det saknas i princip insyn och kontroll.
Ett annat är att skattemedel betalar för förskolor, skolor, föreningar och församlingar som lär ut och cementerar islamistiska uppfattningar och i förlängningen bidrar till att skapa separatistiska islamiska parallellsamhällen.
För att stävja tillväxten av de islamistiska miljöerna borde politikerna prioritera att verkställa utvisningar av såväl de individer som är utpekade som hot mot Sveriges säkerhet och de tiotusentals som, likt Akilov, befinner sig här olovligen.
Fem år efter Drottninggatan finns terrorhotet fortfarande kvar.