Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Sofie Löwenmark

Pengar till hemlandet kan skapa problem i Sverige

Det är hög tid att även granska hur remitteringarna påverkar människors liv här i Sverige.
Foto: JANNE ÅKESSON
Migranterna skickar miljardbelopp till hemländerna från Sverige varje år.
Foto: HENRIK ISAKSSON/TT / HENRIK ISAKSSON TT NYHETSBYRÅN

Migranter skickar många miljarder årligen till sina hemländer.

Märkligt nog finns det få studier på hur det påverkar deras liv i Sverige.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Varje år skickar privatpersoner i Sverige stora belopp till släkt och vänner i sina hemländer, så kallade remitteringar.

Världsbanken bedömer att det kan handla om så mycket som 18 miljarder kronor. Men eftersom betalningarna ofta sker genom hawalakontor och andra verksamheter som saknar tillstånd är uppskattningarna osäkra.

Flera internationella studier visar att remitteringar minskar fattigdomen och ökar den socioekonomiska statusen för mottagarna i hemlandet. Men få talar om den andra sidan av myntet: att fattigdomen riskerar att öka för givarna.

Nästa år räknar Världsbanken med att remitteringarna kommer att öka. Inflationen och den svaga kronan gör att migranter i Sverige upplever att de måste skicka mer pengar för att hjälpa släkten. Bankens experter tror att många är beredda att göra uppoffringar genom att bo trängre, äta mindre och jobba mer. 

Om det handlar om personer som arbetar och redan har ett visst överskott är det förstås helt oproblematiskt.

Men när jag går igenom olika överklaganden i förvaltningsrätterna framgår det tydligt att en del människor försatt sig själva och sina barn i svåra situationer på grund av sin vilja att hjälpa släktingar utomlands.

En trångbodd familj från Syrien skickade relativt stora belopp till familj i hemlandet trots att de levde på bidrag och existensminimum. Det resulterade i att föräldrarna fick svårt att köpa mat och vinterkläder till sina barn. 

Resultatet kan ju också bli ökade sociala problem i vårt samhälle.

En kvinna nekades ekonomiskt bistånd för hjälp med hyran. Hennes kontohistorik visade nämligen att hon under den aktuella perioden skickat 9 000 kronor till Somalia.

En man ansökte om bistånd för att kunna betala fyra månaders hyresskulder eftersom han annars skulle vräkas från bostaden. Som förklaring till varför han inte hade betalat hyran, trots inkomst från arbete, uppgav han att han skickat pengar till familjen i Afrika. 

Ytterligare en man fick skuldsanering efter att han skickat pengar till Kongo i stället för att betala sina räkningar. Han nekades senare ytterligare hjälp med hyran då hans kontoutdrag visade på nya utlandsbetalningar. 

Socioekonomiska faktorer används ofta i debatt och forskning för att förklara allt från skolresultat och hälsa till kriminalitet. Välfärdspolitiken syftar i regel till att utjämna sådana skillnader. 

Men det är svårt att höja levnadsstandarden för människor som prioriterar att hjälpa andra. När fattiga familjer skickar stora belopp utomlands blir det svårare för politiken att få effekt med insatser som bostadsbidrag, underhållsstöd och flerbarnstillägg.

Några enkla lösningar finns förstås inte på det problemet. Det är svårt för politiken att styra vad människor gör med sina pengar även om de lever på bidrag.

Men det är märkligt att remitteringarna nästan undantagslöst har beskrivits som något positivt från statligt håll. Den rödgröna regeringen drev rentav på för att underlätta betalningarna genom att ge Konsumentverket i uppdrag att arbeta för sänkta avgifter. För resultatet kan ju också bli ökade sociala problem i vårt samhälle. 

Det är hög tid att även granska hur remitteringarna påverkar människors liv här i Sverige. Att syftet med att skicka pengar är gott kan inte få stå vägen för ökad kunskap.


Sofie Löwenmark är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.