Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Sofie Löwenmark

Desinformation på andra språk kan påverka svenska valet

Inlägget som Socialdemokraterna i Sävsjö spred på Facebook 2018.
Foto: Skärmdump / Skärmdump
Tensta i Stockholm är ett av de särskilt utsatta områdena.
Foto: JANNE ÅKESSON

Dåliga kunskaper om samhället och bristfällig svenska gör stora grupper i utsatta områden mottagliga för rena konspirationsteorier om Sverige. Valrörelsen kan bli en rysare.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Knappt två veckor före valet 2018 avslöjades det att Socialdemokraterna i Sävsjö spred felaktiga uppgifter om Moderaterna och Sverigedemokraterna på en arabiskspråkig Facebooksida.

I texten påstods bland annat att partierna ville ändra lagar som enbart berör invandrare och muslimer, stänga landets moskéer och förbjuda halalkött. M och SD anklagades också för att försöka ”så konflikter och panik mellan muslimer och svenskar”.

S-politikern som spridit uppgifterna lämnade sin kandidatur när skandalen blev känd. Men inlägget hade då hunnit delas tusentals gånger, bland annat av en då aktiv socialdemokrat i Göteborg.  

Kandidater för etablerade partier som aktivt förmedlar ren desinformation om sina politiska motståndare är dock bara en liten del av ett större problem. 

I utanförskapsområden florerar mängder av falska uppgifter om hur det det svenska samhället fungerar. Det syns inte minst i den stora floran av stängda arabiskspråkiga grupper på sociala medier, vilka samlar tiotusentals medlemmar. De budskap som sprids i föreningar, moskéer och andra församlingar är det ännu svårare för utomstående att få insyn i.

Socialsekreterare i Göteborg vittnar i samtal med mig om att desinformation och ryktesspridning är ett av de största problemen i deras vardagliga arbete. Falska påståenden om hur lagar fungerar eller felaktiga påståenden om vad myndigheter eller politiker påstås vilja göra kan snabbt nå stor spridning och skapa rädsla hos personer som lever långt utanför det svenska majoritetssamhället och i ett språkligt utanförskap. 

Riskerna för desinformationskampanjer är förmodligen som allra störst inför valet.

Exempelvis har felaktiga uppgifter om vad det innebär att barnkonventionen blivit svensk lag spridits brett och skapat rädsla i relativt stora grupper i utsatta områden. Bland annat hävdas det att lagen innebär att svenska myndigheter aktivt kommer att arbeta för att barn till muslimer ska sekulariseras eller omvändas till kristna. 

En felaktig uppgift som snabbt får stor spridning på arabiska, somaliska eller något annat språk är sedan väldigt svår och mycket tidskrävande att försöka korrigera, berättar socialsekreterarna. 

Kombinationen av låg kunskap om samhället och bristfälliga eller inga kunskaper i svenska, gör stora grupper mottagliga för alla möjliga typer av falsk information och rena konspirationsteorier. Problemet förstärks av att tilliten till svenska myndigheter bitvis är mycket låg och ibland rent obefintlig.

Denna häxbrygd kan utnyttjas på alla möjliga sätt, men riskerna för desinformationskampanjer är förmodligen som allra störst inför valet. 

Från politiskt håll krävs en större medvetenhet om hur falska uppgifter dagligen sprids på andra språk och om hur parallell och felaktig information påverkar samhället och sammanhållningen i landet. 

Partierna måste hålla huvudet kallt och ställer samma krav och kontroll på de budskap som deras kandidater sprider på andra språk som de gör på svenskspråkiga kampanjer.

Medier behöver också bli bättre på att granska och korrigera felaktiga budskap på andra språk. Att ge grönt, gult eller rött ljus till påståenden i partiledardebatterna kommer inte att vara det viktigaste försvaret mot desinformation i höstens valrörelse. 



Sofie Löwenmark är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter
här.