Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Sofie Löwenmark

Bostadsbristen kan leda till farliga motsättningar

Foto: GT/EXPRESSEN

Bostadsbristen gör att grupp ställs mot grupp. Om politiker inte löser bostadsfrågan hotar farliga spänningar att växa.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Allt fler pensionärer i Stockholm har blivit bostadslösa, de lever på gatan och tvingas att sova på bussar. Om deras öden berättade SVT i veckan.

Här finns flyktingar och migranter som efter ett par år i landet ännu inte fått permanent boende, utan bor på soffor hos släktingar och vänner i alarmerande trångboddhet. 

I Stockholm har lägenheter, avsedda för skyddsbehövande kvinnor och grupper med psykisk ohälsa eller missbruksproblem, gått till nyanlända. Samma sak med många studentbostäder.

Andra bostadslösa människor och barnfamiljer kan i dag inte räkna med mer hjälp än eventuella platser på härbärgen eller vandrarhem. Många är i dag endast en skilsmässa ifrån bostadslöshet.

Inget flyktingtak - men alla behöver tak över huvudet

Stefan Löfven, som länge menade att det inte fanns något tak för flyktingmottagandet, tycktes på den tiden helt ignorera att alla i slutändan behöver ett permanent tak över huvudet.

Resten är historia. Löfven deklarerade över en natt att det obefintliga taket hade nåtts. Nyanländas bostadsbehov fick bli kommunernas huvudvärk. 

Nu börjar emellertid en del kommuner att säga upp de tillfälliga kontrakten efter att den tvååriga etableringstiden har löpt ut. Lidingö har fått stå som exempel för detta, och det ur en negativ synvinkel. Beslutet har också anmälts till förvaltningsrätten av Miljöpartiet i kommunen som menar att lagen feltolkas och att kommunen även fortsättningsvis är skyldig att tillhandahålla bostäder. 

Ur integrationssynpunkt är det naturligtvis illa att tiotusentals nyanlända inom de närmsta åren kan bli av med sina tillfälliga bostäder. Men att permanenta tillfälliga boenden medför också problem. 

Flertalet av dagens lösningar riskerar redan att sticka rejält i ögonen på andra bostadslösa. Gislaved har till exempel nyligen byggt stugor för att kunna inkvartera de väntade anhöriginvandrarna till ensamkommande från Afghanistan. 

Välj det minst dåliga alternativet i bostadsfrågan

Att plocka billiga partipolitiska poäng på moderatstyrda Lidingö är i första hand oärligt mot medborgarna. Vill man att enbart nyanlända ska garanteras boende bör man vara uppriktig med det och argumentera för varför man vill särbehandla en grupp och ställa den mot andra. Att skicka signalen till nyanlända att "kommunen vill inte ha dig här” är knappast heller gynnsamt. 

Kommuner som nu säger upp kontrakten gör det med utgångspunkten att alla ska behandlas lika. Dessutom kan bostäderna snart komma att behövas för nya tilldelade nyanlända samt anhöriginvandrare. 

Dessvärre finns det inga enkla lösningar. Här gäller det snarare att välja de minst dåliga alternativen. Politikerna måste komma överens över blockgränserna om hur bostadsbyggandet på ett effektivt sätt ska komma till stånd i den omfattning som krävs och inte minst så att boendena ligger i prisklasser som de berörda har råd med. 

För några år sedan hette att man aldrig får ställa grupper mot varandra. Det är förvisso till stor del vad politik handlar om, men på det sätt som nu sker i bostadspolitiken ställs det på sin spets och sprängkraften i detta kan inte underskattas. 

I längden är det svårt att se ett mer effektivt sätt att skapa motsättningar.


Läs också:

Solna-domen bygger mer på klankultur än på sharia