Sofie Löwenmark
Att hårdföra svenska salafistwebbsidor förklarar att bilder och dockor med ansiktsdrag är förbjudna, är inte överraskande, tvärtom. Det är däremot trenden att flera bokförlag numera ger ut den sortens böcker, och att annonser och bilder med ansiktslösa dockor har normaliserats.
I fjol skildrade en uppmärksammad fransk tv-dokumentär hur islamismen bredde ut sig i staden Roubaix i norra Frankrike. Butikernas ansiktslösa dockor väckte stor uppståndelse bland fransmännen. En butiksförsäljare förklarade i inslaget att ögon, mun och näsa aldrig visas i böcker eftersom det är något som Allah skapat.
Medverkande experter förklarade att förbudet mot ansiktsdrag var ett uttryck för en ovanlig, ultraradikal version av religionen, med rötter i en salafistisk eller wahhabistisk tolkning.
I franska webbshoppar kan jag se hur utbrett fenomenet har blivit. Ansiktslösa dockor, ibland klädda i niqab, är lätta att hitta. Nu syns de alltmer också i Sverige – och framställs som det normala.
Karolinska institutets muslimska grupp på Facebook auktionerade stolt ut ansiktslösa barnböcker och hävdade att de är perfekta för att uppfostra barn.
Det här är ingen harmlös fråga om leksaker, utan uttryck för en omfattande salafistisk väckelserörelse med målet att radikalisera in muslimer i sin strikta trosutövning. Avsändarna är på ständig jakt efter nya konvertiter, med hjälp av storskaliga projekt för moskébyggen, välgörenhet och annat.
Barn och unga är en särskilt viktig grupp för de salafistiska krafterna. Det har visat sig i samband med LVU-kampanjen och när islamistiska skolor stängdes efter varningar från Säpo.
Under radarn pågår också spridningen av strikta koranskolor.
Det är i kontexten av en växande salafistisk rörelse och hårdföra koranskolor som vi måste förstå, och vara vaksamma på, de ansiktslösa dockorna.
Jag besökte själv en salafistisk koranskola maskerad till läxhjälp, av bidragsskäl. Där genomsyrade salafismen allt från hemsidan till stämningen i lokalen. Flickor och kvinnor skulle täcka sig helt med niqab och det förordades öppet att flickor skulle könsstympas.
Genom annonser för koranskolor, och berättelser från människor jag möter, förstår jag hur oerhört mycket tid koranskolorna tar i anspråk för barnen.
Lektioner under flera timmar, upp till fem dagar i veckan.
I Borlänges Tjärna ängar vågade en rektor och S-politiker varna för vad han såg. Han oroade sig för att barnen inte hann med sitt skolarbete, och för de värderingar om exempelvis jämställdhet som barnen fick lära sig. Han berättade att elever från sex års ålder hade vägrat att lyssna till lärare med motiveringen ”du är inte muslim”.
2018 publicerade Försvarshögskolan en analys av läroböcker från koranskoleverksamheter i några moskéer i Göteborg 2018. Slutsatsen var nedslående. Böckerna instruerade barnen att inte integreras i det svenska samhället och att inte respektera lagar och regler.
I stället talades det om svenskar som otrogna och om Sverige som ett land med ett socialt system som står i kontrast till det gud tänkt sig.
Det är i kontexten av en växande salafistisk rörelse och hårdföra koranskolor som vi måste förstå, och vara vaksamma på, de ansiktslösa dockorna.
Att den kvinnliga journalist som stod bakom den franska tv-dokumentären dödshotades och sattes under personskydd får inte tysta den sortens granskning.