Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sockerskatt är bara tom symbolpolitik

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) ser sockerskatt som en del av lösningen för att förbättra folkhälsan. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Läsk och mineralvatten kan bli nya smuggelvaror om Sverige inför sockerskatt. Foto: JONAS LEMBERG

För mycket socker i kosten är inte bra för vikten. Men att lägga en skatt på läskedrycker är dock ingen god idé.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Nu när affärerna åter är fulla av påskgodis är sockret återigen i fokus. Socker är en orsak till övervikt, något som allt fler i Sverige drabbas av. Sockerintaget måste minska för folkhälsans skull, menar en del. Ämnet var uppe för debatt i måndagens P1 Morgon (SR 3/4), där folkhälsominister Gabriel Wikström (S) bland annat öppnade för en läskskatt.

Vilken läsk ska beskattas?

En ny studie från amerikanska Berkeleyuniversitetet visar att lokala läskskatter i Kalifornien minskade läskkonsumtionen med en femtedel. Liknande resultat ses från studier i Mexiko. Avgränsningen blir dock en stötesten. För vilka livsmedelskategorier ska en socker- eller läskskatt gälla? 

Cola och Fanta är uppenbara exempel, men i dag finns en uppsjö osötade alternativ. Och hur ska den redan högt beskattade alkoholen bedömas, exempelvis söta dessertviner? Vad ska egentligen räknas som läsk?

En annan tankefälla gäller priset. Höjs priset så minskar konsumtionen, lyder sockermotståndarnas resonemang, som likställer förslaget med punktskatter på tobak och alkohol. Ekonomisk teori slår dock hål på poängen. 

Den så kallade substitutionseffekten innebär att en konsument lägger pengar på andra varor vid prishöjningar. Normalt köper man mer av billigare alternativ. Det är vad erfarenheter från Storbritannien och Danmark visar. När sockerskatt infördes köpte folk billigare och sämre sötsaker, snarare än att avstå eller övergå till frukt. En onyttighet byts mot en annan.

Med en sockerskatt finns även en risk att vi förbiser en värre hälsobov: saltet.

Salta mindre för hjärtats skull

Den vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar. En bidragande anledning är den ökade mängd salt som vi får i oss. Livsmedelsverkets studie av svenska barns saltintag 2003 visade på ett för högt saltintag - särskilt hos överviktiga flickor. I en liknande studie av vuxna år 2010 återkom resultaten. 

Världshälsoorganisationen WHO anger minskat saltintag som ett av de mest kostnadseffektiva sätten att förbättra folkhälsan.

Idag äter vi mer fett och färdiglagat, men rör på oss i mindre utsträckning än tidigare. Låginkomsttagare äter mer socker än välbetalda. Och trots att kvinnor äter mer socker än män, är de mindre överviktiga. Att isolera sockret som orsak till vissa människors sämre fysiska status är knivigt. Skattens utformning måste därför vara antingen extremt detaljerad eller vag.

Sockerskatt blir ur folkhälsoperspektivet därför en märklig lösning. Metoden är i bästa fall krånglig och i värsta fall kontraproduktiv. Det krävs mer än en punktskatt på läsk för att förbättra folkhälsan. Vi kan börja med att salta mindre och promenera mer.

 

RÄTTELSE: I en tidigare version av texten påstods att ett glas vitt vin innehåller mer socker än ett glas cola. Det är fel. Vidare påstods att det finns ett klart samband mellan högt saltintag och diabetes. Den passusen har tagits bort. WHO anger minskat saltintag som "ett av de mest" kostnadseffektiva sätten, inte "det mest" kostnadseffektiva sättet. Den förra formuleringen har korrigerats. 

 

Läs också:

Nu måste Gabriel Wikström ta tag i drogdöden

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.