Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Snabbspår riskerar ända med besvikelse

Ylva Johansson (S) har titeln arbetsmarknads- och etableringsminister och är därmed snabbspårsgeneral.Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ/TT / TT NYHETSBYRÅN

Snabbspåren för yrkeskunniga nyanlända är rätt. Men det är fel att sätta stort hopp till dem, såväl för eleverna som för samhället, eftersom svenskkraven måste vara höga.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Att få vara en av sommarpratarna i Sveriges Radio är samtidens motsvarighet till att adlas. Man har nått framgång.

I söndags hade Bahar Pars ordet, prisbelönt skådespelare och regissör, mest känd som den goda grannen i filmen En man som heter Ove. Hon följde programmallen. Det var födelsen i Iran, flykten till Sverige, stökig uppväxt och underbara mamma.

I Iran hade mor varit lärare, här fick hon sadla om till frisör för att försörja sig på grund av språkbrister.

I juni hade Negra Efendić den äran, hon fick Stora journalistpriset i fjol för sin bok "Jag var som du". Hennes far var historielärare hemma i Bosnien, mor hade också läst på högskola. Unga Negra hjälpte pappa med SFI-läxorna med otillräckligt resultat, ingen av föräldrarna har fått vanligt lönearbete.

Dessa berättelser är bra att ha i bakhuvudet när politiker entusiastiskt talar om att ta vara på flyktingars kompetens. Det är väldigt svårt för en vuxen att lära sig tillräckligt bra svenska för att göra ett gott jobb som lärare, läkare eller sjuksköterska.

Högre språkkrav på EU-läkare i år

Under 90-talet och 00-talet lockades många läkare från EU-länder till Sverige. Legitimationerna godkändes, kraven på svenska varierade i landstingen - men var tämligen låga. Klagomålen från patienter sköt i höjden, de förstod inte vad doktorn sa och doktorn i sin tur begrep inte beskrivningarna av symptom. 

Socialstyrelsen har sett språkbristen som ett hot mot patientsäkerheten. I år har kraven höjts. 

För läkarna som flytt hit gäller det att skaffa godkänt i svenska på gymnasienivå, lägsta betyg räcker. Sedan är det kunskapsprov, det klarar än så länge en minoritet av dem som försöker. Därefter fordras praktiktjänstgöring. Men för att få tjänster gäller det också att kunna svenska i praktiken, och då är snäll-E ingen garanti.

Det räcker inte med att kunna prata latinska termer med kollegorna, man måste förstå och förstås av patienten. Där går det emellanåt fel även mellan infödda svenskar, och det är än så mycket svårare för invandrare som inte kan de kulturella koderna. 

Utred en legitimation som bara gäller för modersmålet

För läkare och sjuksköterskor som inte fixar svenska bör regeringen utreda ett alternativ, att ge en legitimation som ger rätt att yrkesarbeta, men bara på modersmålet. 

Det finns givna invändningar, men med tanke på att antalet arabisktalande i Sverige är stort kan fördelarna överväga. För språkförbistringen är ju inte mindre mellan den svenska doktorn och patienten från Irak än tvärtom.

För invandrade lärare är det svårt att hitta alternativ till att ställa mycket höga krav på god svenska - högre än hittills.

Inte minst invandrarföräldrar vill att lärarna och förskolepersonalen talar infödingssvenska: Hur ska deras barn annars kunna bli sommarpratare som Bahar Pars och Negra Efendić?

 

Läs också: 

Sänk inte kraven på snabbspåren 

Gör som Norge, utred invandringen