Höga priser på fossila bränslen är nödvändiga för att hålla nere utsläppen från transportsektorn och skynda på omställningen till klimatvänliga elfordon.
Men varken företag eller bilberoende hushåll tål hur höga transportkostnader som helst.
På grund av Rysslands krig mot Ukraina stiger nu drivmedelspriserna snabbt. Med all sannolikhet kommer de att förbli höga lång tid framöver. Det gör det svårt att vara långpendlare, glesbygdsfamilj med ständigt skjutsande av barn till aktiviteter och jordbrukare. För att bara nämna några som drabbas.
Därför bör riksdagen agera. Snabbt.
Vissa partier har föreslagit att minska kravet på inblandning av biobränsle i bensin och diesel, vilket är en annan anledning till att drivmedelspriserna har ökat.
Det vore oklokt i en tid när Sverige och övriga Europa – av säkerhetsskäl – snarare måste trappa ner sitt beroende av rysk olja och gas.
Det är bättre att använda skattevapnet. Regeringen har, på oppositionens initiativ, föreslagit att energiskatten på bensin och diesel ska sänkas med 50 öre 1 maj i öre.
Denna ledarsida motsatte sig av klimatskäl det förslaget i december i fjol.
Men sedan dess har priset på bensin och diesel stigit med närmare sex respektive tio kronor per liter.
Finansutskottet i riksdagen ska besluta om detta skatteförslag nästa vecka. Det enklaste och snabbaste sättet att dämpa prischocken vore att sänka punktskatten ännu mer.
Klimatet blir inte bättre om svenska jordbrukare och åkerier tvingas lägga ner för att utländska kolleger har bättre kostnadsläge.
Men det finns andra möjligheter, som också berör elpriserna. Momsnivån på energi - som läggs även på koldioxidskatten och energiskatten - skulle kunna sänkas från 25 till 12 procent.
Belgien har valt den lösningen. Momsen på el sätts ned från 21 till 6 procent från 1 mars till 1 juli i år. Självfallet kan denna tidsbegränsning, som ofta kallas solnedgångsklausul, förlängas om det anses behövas.
Svenska politiker kan även laborera med milersättningar.
Framöver kan de ta en diskussion om den moraliska märkligheten att lägga moms på punktskatter, det gäller även tobak och alkohol.
Men nu är det bråttom. Då gäller det att välja mellan enkla och raka alternativ.
Regeringen uppskattar att den föreslagna sänkningen vid pump innebär 3,3 miljarder kronor mindre i statskassan per år. Men uträkningen gjordes på ett betydligt lägre råvarupris. Jämfört med den kalkylen kanske staten fortfarande är skattevinnare om skattesänkningen dubblas eller tripplas.
Att sänka momsen på alla energiskatter innebär ett betydligt större intäktsbortfall.
För att minska beroendet av Ryssland får Sverige acceptera höga priser på bensin och diesel. Men någon måtta måste det vara.
Klimatet blir heller ingen vinnare om svenska jordbrukare och åkerier får lägga ned på grund av konkurrens från kolleger med lägre kostnadsläge.
Riksdagen måste agera. Gärna nästa vecka.