Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

SM i dumsnålhet lurar bara väljarna

De flesta partier säger nej till en höjning av den svenska EU-avgiften. Men det är att slå blå dunster i väljarnas ögon. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Sveriges EU-avgift kan komma att höjas med 15 miljarder kronor. Foto: NILS JAKOBSSON / © BILDBYRÅN
Finansminister Magdalena Andersson (S) ser som sin roll att vara snålast i Europa. Foto: MAGNUS LILJEGREN / STELLA PICTURES

Partierna slår blå dunster i ögonen på väljarna när de låtsas som att Sverige inte ska behöva betala mer i EU-avgift efter Brexit. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Önskelistorna är långa över vad EU borde ägna sig mer åt. Från höger till vänster radas kraven upp i valrörelsen: EU borde satsa mer på kärnkraftsforskning. EU måste stärka den yttre gränsen med 10 000 gränsvakter. EU behöver upprätta ett europeiskt FBI eller åtminstone förstärka Europol med ett särskilt center för att bekämpa stöldligorna. 

Så där håller det på. EU ska satsa mer på allt ifrån klimatomställning och forskning till brottsbekämpning. Men när frågan om att höja den svenska EU-avgiften kommer på tal slår partierna bakut: nej, nej, nej - Sverige ska inte betala en enda krona mer till Bryssel! Bara C, L och Fi accepterar att Sverige kommer att få högre EU-avgift framöver.

Ekvationen går inte ihop. Om Brexit blir av som planerat kommer det att uppstå ett svart hål på 12 miljarder euro - motsvarande 127 miljarder kronor - i EU:s budget. Då går det inte att samtidigt kräva att EU ska göra mer på massor av områden och att den svenska avgiften ska lämnas orörd. Det är inte seriöst.

EU:s budget är en kompromiss som kräver enhällighet

Motargumentet från flera av de svenska partierna är att EU kan skära rejält på EU:s jordbruksstöd och regionalstöd, som i dag utgör över 70 procent av EU:s budget. Det vore förstås förträffligt om det gick att ordna i en handvändning. 

Men EU:s budget är av nödvändighet en kompromiss mellan olika länders intressen och det kommer att krävas enhällighet mellan medlemsstaterna för att nästa långtidsbudget för åren 2021-27 ska gå igenom. Därefter måste den godkännas av EU-parlamentet, som vill ha en ännu mycket större budget än den som EU-kommissionen har föreslagit.

I det förslag som ligger görs redan nedskärningar på jordbruket samtidigt som exempelvis anslagen för migration och gränskontroll fördubblas. Även budgeten för forskning, försvar och utrikespolitik byggs ut. En annan nyhet är att medlemsländer som inte håller sig till demokratins och rättsstatens principer kan få indraget EU-stöd.

Glöm inte vad EU-medlemskapet ger tillbaka

Det nya budgetförslaget rör sig därför i rätt riktning - låt vara att takten är för långsam med svenska ögon sett. I dag betalar Sverige runt 40 miljarder kronor om året i EU-avgift. När britterna lämnar och tidigare rabatter har fasats ut riskerar Sverige en budgetsmäll på ytterligare 15 miljarder kronor.

Det är inte konstigt om Sverige - tillsammans med andra nettobidragsgivare som Nederländerna - försöker streta emot en sådan drakonisk höjning. Samtidigt bör man hålla i minnet att EU-medlemskapet ger väldigt mycket tillbaka - i form av tillgång till den inre marknaden, frihandelsavtal och service såsom läkemedelsgodkännande, flygsäkerhet och hjälp med att bekämpa skogsbränder. 

Men framför allt behöver vi vara realistiska; i slutändan måste Sverige vara berett att betala mer än i dag. Allt annat är att slå blå dunster i väljarnas ögon.

 

Läs också: EU-experten: I Bryssel garvar man åt Sverige 

EU-experten Ylva Nilsson om Sveriges roll som nejsägare i Bryssel.