Först ville Magdalena Andersson (S) inte binda upp sig vid ett löfte om att öka försvarsanslagen till två procent av bnp. Men i torsdags tänkte regeringen om. Det gjorde den klokt i. I januari larmade ÖB Micael Bydén om att Försvarsmakten saknar ammunition, vapen och utrustning för att uthålligt kunna försvara landet.
Sedan dess har Ryssland tagit kriget till Europa. Ryssland har vid flera tillfällen hotat Sverige och Finland med militärpolitiska åtgärder om våra länder närmar sig Nato. Ett angrepp är inte nära förestående, men det kan inte avfärdas eller uteslutas.
När statsminister Andersson och finansminister Damberg nu lovar att stärka försvaret vill de dock inte tidssätta pengarna. Två procent av bnp i försvarsutgifter någon gång i framtiden är naturligtvis bra. Men framtida pengar köper oss inte säkerhet nu.
Socialdemokraterna framställer det som att Försvarsmakten inte kan hantera mer pengar, om de inte ges med lång framförhållning. Helst åratal, som det låter.
”Att hålla högt tempo om man tar ut fel riktning, det blir alldeles fel”, sa Niklas Karlsson, S-representant i Försvarsutskottet, i Agenda.
Men i försvarsbeslutet som ska gälla till 2025 finns 17 punkter som politikerna redan har beställt, men inte betalat för. Däribland moderna handeldvapen till armén och bärbart luftvärn.
Dessutom har ÖB skrivit en lista till regeringen över sådant som borde köpas in snarast för att snabbt höja försvarsförmågan: Ammunition, drivmedel, sjukvårdsmateriel och läkemedel, livsmedel och reservdelar. Bydén ber också om att få anställa fler och om pengar för att kunna köra verkstäderna i fler skift för att beta av reparationer och få fler tillgängliga fordon.
Allt detta är sådant som kan påbörjas direkt, om ÖB snabbt får pengar och rätt att använda dem. Men det som läckt från förhandlingarna hittills lugnar inte. Försvarsminister Peter Hultqvist ska ha erbjudit mindre än två miljarder extra i vår. Det räcker inte ens till halva ÖB:s snabb-lista.
I dagens läge är det inte ”fort men fel”-upprustning som är den stora faran, utan att upprustningen uteblir och landet lämnas utan uthålligt försvar. Dessutom är risken stor att vi kan köpa allt mindre för de där pengarna ju längre vi väntar.
”Ett sent och illa förberett regeringsbeslut [...] gör att Sverige nu är sist ut på marknaden i att försöka anskaffa försvarsmateriel”, konstaterade försvarsbloggaren Carl Bergqvist på Twitter, och jämförde med Sveriges situation vid andra världskrigets utbrott.
Sverige är nämligen inte det enda land som nu vill köpa försvarsmateriel. Tysklands regering har presenterat en enorm satsning: en engångssumma på 100 miljarder euro – mer än dubbla försvarsbudgeten – redan i år.
Hyllorna töms och orderböckerna fylls när Europas stora länder går med shoppinglistan. Den som väntar för länge riskerar att bli utan.
Ge ÖB snabba cash.