När Sverige tar ton internationellt är öppenhet och transparens givna högtidsord. Så var det exempelvis under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd. Utrikesdepartementet har bland annat producerat en video på Youtube med titeln ”Sweden in the UN Security Council: Transparency”.
På hemmaplan tycks det dock inte vara lika viktigt med den omhuldade öppenheten. När Morgan Johansson (S) och Märta Stenevi (MP) presenterade den nya migrationspolitiken i torsdags fick snopna journalister nöja sig med ministrarnas presentationsbilder som underlag. Själva lagrådsremissen var nämligen inte klar, hette det. Förslaget lades senare upp på hemsidan, men dröjsmålet gav ändå regeringen ett försprång i kampen om att ”sätta bilden”.
Det har redan lönat sig. De flesta nyhetsredaktioner har lydigt berättat att det kommer att ställas krav på språk- och samhällskunskaper för att kunna få ett permanent uppehållstillstånd framöver. I själva verket har den frågan skjutits upp till år 2025, det vill säga långt in i nästa mandatperiod.
Morgan Johansson har även lyckats få snurr på en annan av sina presentationsbilder från pressträffen, nämligen den över hur många beviljade uppehållstillstånd för asylsökande och deras anhöriga som väntas fram till år 2024. Det saknas bara en avgörande detalj: Migrationsverket har överhuvudtaget inte räknat på regeringens förslag, utan i sin prognos utgått från att den nuvarande tillfälliga lagen ligger fast.
Det är inte första gången som den rödgröna regeringen håller presskonferenser utan att det aktuella förslaget finns tillgängligt för granskning. Samma vecka gjorde sig Mikael Damberg (S) skyldig till samma sak. Han höll en pressträff om utökade möjligheter att använda tidigare förhör som bevisning i domstol. Men den utlovade lagrådsremissen fanns inte med vid presentationen, utan dröjde till dagen därpå.
Detta är ett oskick. En regering ska inte sätta i system att undanhålla medierna och oppositionen möjligheten att granska handlingarna när nya lagförslag presenteras. Det skaver särskilt mycket med tanke på att den rödgröna regeringen ständigt larmar om hur hotade de demokratiska kärnvärdena skulle vara efter ett maktskifte.
Det behöver förstås inte alltid finnas en baktanke med att låta allmänheten vänta på lagförslagen. Dålig planering och slarv kan vara andra orsaker. Men det råder ingen tvekan om att den rödgröna regeringen ser ett behov av att sätta sin egen bild av den förda migrations- och kriminalpolitiken inför valet nästa år.
Migrationspolitiken ska framstå som ”den stramaste permanenta lagstiftningen på 40 år” och de stora framgångarna efter Encrochat ska till varje pris draperas i den blågula fanan, trots att massavlyssningen hade varit olaglig i Sverige. För att lyckas med det tricket måste ministrarna skruva lite på sanningen och vara steget före medierna i att sätta bilden av verkligheten.
Det är dags att bjuda motstånd mot denna ljusskygga strategi.