Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sluta göda korruptionen med stora EU-bidrag

BÄSTA RUMÄNIENBILDEN. Folkkära Laura Codruta Körvesi har fått kicken som chef för antikorruptionsbyrån. Justitieministern hävdar att hon förstör bilden av Rumänien. Tvärtom, hon har varit lika positiv som fotona av Transsylvanien. Foto: BOGDAN CRISTEL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Rumäniens president sparkade chefen för antikorruptionsbyrån, folkära Laura Codruta Kövesi. Det är ett argument för att skära hårt i EU:s bidragsbudget.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Laura Codruta Kövesi var 40 år när hon 2013 utsågs till chef för den nationella antikorruptionsmyndigheten, DNA, i Rumänien. Sedan dess har 14 sittande och förutvarande ministrar ställts in för rätta, liksom 53 riksdagsledamöter och en EU-parlamentariker.

Så sent som 21 juni dömdes Liviu Dragnea, partiledare för de regerande socialdemokraterna och talman, till tre och ett halvt år i fängelse för att ha satt upp partigängare på kommunens lönelista. 

Domen är överklagad. Flera andra ärenden är heller inte avgjorda i högsta instans, men hittills nio av tio åtalade fällts. 

En andel som den svenska motsvarigheten - Riksenheten mot korruptionen - knappt vågar drömma om. 

Vem skadar bilden av Rumänien?

DNA har tagit tusentals fall till domstol. Det handlar om borgmästare och andra lokalpolitiker, om domare, åklagare, poliser och andra tjänstemän. Och företagsfolk, förstås.

Inte undra på att många politiker försökt sätta stopp för DNA i allmänhet och Laura Codruta Kövesi i synnerhet. I vintras krävde justitieministern Toader hennes avgång med motiveringen att hon överskrider sina befogenheter och skadar bilden av Rumänien utomlands. 

Rumänerna svarade med att demonstrera sitt stöd för Kövesi på gator och torg.

President Klaus Iohannis vägrade sparka Kövesi. I slutet av maj bestämde konstitutionsdomstolen att justitieministern har rätt att tillsätta och sparka åklagare och beordrade presidenten att kicka henne. I måndags föll han till föga.

Många korrutionsmål om EU-pengar

EU har ögonen på vad som händer med rättvisan i Rumänien. Det är bra att man protesterar mot ökande politisk styrning där liksom i Polen och Ungern. Men det räcker inte.

En stor del av korruptionsmålen i östra Europa handlar om EU-pengar. Politiker och tjänstemän ser till att leda av bidragsfloden till anhörigas och bekantas bankkonton. Det handlar om miljoner som skulle ha gått till infrastrukturbyggen, men också projekt som skulle stärka de mest utsatta medborgarna i dessa relativt fattiga länder.

I det senaste förslaget till EU-budget har kommissionen föreslagit att regionalstöden dras ner med sju procent och jordbruksstöden med fem för att delvis kompensera för Storbritanniens utträde. Östpolitikerna har protesterat. Men inte invånarna, de vet att EU-bidragen gödslar korruptionen de avskyr. Och som EU säger sig vilja motverka.

Se upp för forskarfuskarna i EU!

Sverige bör kräva mycket större bantning av bidragen till jordbrukare och inte minst regioner. Inte bara för att slippa höjd EU-avgift för svensk del, utan främst för att bidra till att stoppa korruptionen. 

Sverige bör också visa sund skepsis inför kraven på mer EU-medel till forskning. EU:s bedrägeribekämpare Olaf noterade nyligen att fusket i forskningssektorn växer snabbt. 

Om EU verkligen vill ha färre tjuvar gäller det att dra ner på tillfällena det går att förse sig.

 

Läs också: Mutjägaren ger Rumänien hopp 

Topparnas fiffel är ett hot mot hela samhället

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!