Släpp studenterna loss, det är höst!

Lunds universitet ska ha salsskrivningar igen. Men fram till 1 november är det valfritt för fakulteterna.
Foto: Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Minister Matilda Ernkrans (S) kritiserar inte att ”snabbast möjligt” oftast handlar om november när det gäller att öppna campus.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Engelska vid Stockholms universitet kommer bara ges över zoom under hela höstterminen.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Gymnasieskolorna öppnar med vanlig undervisning i höst. Men högskolorna segar på med distansstudier. Det är illa.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning (S), är glad. Universitet och högskolor har rapporterat att de ska återgå till campusbaserad undervisning ”så snart som möjligt”.

Man skulle kunna tro att de slår upp portarna för studenterna när höstterminen börjar om några veckor. Det gör ju gymnasieskolorna,  många av dem gjorde det redan i april. 

Men icke.

Högskolevärlden rör sig i snigelfart. ”Från 1 november kommer troligtvis fler moment att kunna förläggas på campus”, meddelar humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.

Teknologerna där får veta att en mindre del av undervisningen kommer att ske på campus och de därför bör bo på pendlingsavstånd.

Karlstads universitet smygstartar 27 augusti med guidade turer, i grupper om fem, för nya studenter som vill lära sig hitta. Men normal närundervisning blir inte norm förrän 8 november.

Mälardalens högskola i Eskilstuna och Västerås, utlovad att upphöjas till universitet, är lite raskare. Visserligen kommer de nya studenterna att börja på distans, men 4 oktober ska allt vara som före pandemin. 

Den som läser engelska vid Stockholms universitet får bara hänga på zoom. Hela hösten.

Det låter inte som att öppna campus ”snabbast möjligt”, med tanke på att rekommendationen om distansundervisning upphörde att gälla 1 juni. 

Universitet och högskolor borde rappa på. Fjärrundervisningen har samhällskostnader - om än svårmätbara.

När covid-19 härjade som värst var det svårt för unga att hitta arbete. Fler sökte sig till högskolorna. Avhoppsfrekvensen ökade inte totalt bland dem som började vårterminen 2020 jämfört med året innan. 

Men bland studenterna utan akademisk bakgrund föll betydligt fler i från. De kunde inte få sakkunnig pepp från föräldrar.

Uteblivet studentliv är en samhällskostnad. Kunskaper blir grundare och den viktiga socialiseringen blir nära noll för nya studenter.

Att studera på universitet och högskolor är inte bara att plocka formella poäng. Det är att knyta vänskapsband för livet, att diskutera studieämnen och en himla massa annat, att sporta och spexa, fika och festa.

Den socialiseringen har hela samhället stor nytta av, även om det är svår att mäta i pengar. Med distansstudierna har den tynat för alla och närmast uteblivit för nybörjarna. Däremot har stressen slagit till, och bristen på motivation har säkert inneburit att kunskaperna blivit grundare. Även om studenten klarade tentan.

Tentafusket ökade dessutom rejält, upp 61 procent, när skrivningarna gjordes vid datorn hemma. På somliga yrkesutbildningar - tänk läkare, sjuksköterskor, ingenjörer - kan det få fatala följder. För det är sannolikt bara en bråkdel av fubbarna som upptäcks.

Det går inte att skylla senfärdigheten på att Folkhälsomyndigheten rekommenderar statligt anställda att jobba hemma. Vad det gäller högskolorna skriver FHM att hemjobbet kan handla om rättning och personalmöten. Inte undervisning.

Låt studenterna lära känna varandra och sina ämnen djupare när terminen börjar. Det kostar för mycket att söla till november.