I Indien får 477 olika bekämpningsmedel spridas med hjälp av drönare. Beslutet togs i fjol och gäller i två år. I USA har metoden använts ett bra tag. I Schweiz också. I Moldavien testar man drönare i jordbruket med hjälp av pengar från FN:s utvecklingsfond, UNDP, och från EU. Med framgång.
Dosen bekämpningsmedel kan minskas med 40 procent jämfört med att spruta från traktor. Vattenåtgången går ner från 200 till 10 liter per hektar. Dessutom blir inga grödor överkörda av däck. Lantarbetarna slipper utsättas för vätskedropparna, liksom grannarna. Därtill minskar behovet av fossilt bränsle.
Drönarbekämpning låter som gjord för att EU ska kunna nå målet om att mängden kemikalier i kampen mot ogräs och ohyra ska halveras mellan 2020 och 2030.
Men tyvärr går det inte för sig. Inom EU räknas drönare som flyg, och besprutning från flyg är förbjudet.
Tyskland ger bidrag till dem som använder drönare i viltvården, för rädda fåglar och rådjurskid undan skördetröskor
Flygförbudet går att förstå. Flygplan och helikoptrar rör sig en bra bit upp i luften, mycket av bekämpningsmedlen hamnar fel när de driver i väg i vindpustar. Men drönarna flyger 2-4 meter över grödorna, insatsen blir precis.
Drönare används redan inom europeiskt jordbruk. Bönder spanar efter insekts- och svampangrepp. Inför skörden letar man djur - som upptäcks eftersom de avger värme - för att kunna skrämma bort dem och slippa rådjurs- och fågelmassakrer.
I Tyskland kan viltvårdare och bönder söka bidrag för drönare med värmekamera. I år kan de få 60 procent av kostnaden, upp till 4 000 euro, av regeringen.
Men det gäller förstås att ha körkort, det krävs inom EU sedan 2021 för alla drönare som väger mer än ett kvarts kilo.
Viltvården är viktig. Men att få ner kemikalieanvändningen, att minska förbrukningen av fossila bränslen och vatten är ännu mer betydelsefullt, inom EU precis som i övriga världen.
EU är sakta på väg att ändra hållning till GMO, genmodifierade grödor. Om en månad ska EU-kommissionen lägga ett förslag som förhoppningsvis tillåter användning av crispr-tekniken, gensaxen.
Att byta inställning till användning av drönare i kampen mot skadedjur och växter i fälten måste gå mycket fortare. Enligt dagens regler går det att göra nationella undantag från förbudet - men bara i exceptionella fall.
Och vad vore det? Att alla Egyptens gräshoppor kom till Grekland på en och samma gång?
I det förslag som nu slutbehandlas ska undantag kunna göras nationellt i begränsad skala, om det efter byråkratisk behandling visar sig att bättre metoder inte står till buds.
Det rimliga är att tillåta skadebekämpning från drönare och ha beredskap för att göra tvärnit om metoden plötsligt skulle visa sig ha fler skadliga effekter än goda.
EU talar så vackert om att clean tech är framtiden. Framtiden är redan här, låt den flyga.