Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Slå inte ner på dem som är extra försiktiga

Den tvärsäkra, dömande inställningen mot dem som är extra försiktig är märklig.
Foto: ZOLTAN BALOGH / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Medborgare, organisationer och företag som vidtar extra säkerhetsåtgärder borde uppmuntras, inte kritiseras.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Onsdagen var ännu en högdramatisk dag när det gäller coronautbrottet i världen. Polen beslöt att stänga alla landets skolor och i Tyskland varnade förbundskansler Angela Merkel för att 70 procent av tyskarna kan komma att smittas med viruset.

Samtidigt toppade Ekot sina morgonsändningar med nyheten att flera svenska myndigheter bryter mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Vad är problemet? Låter de medarbetare med andningsproblem gå till jobbet? Tar de emot studiebesök från Lombardiet? Sparar de in på handtvålen till toaletterna?

Nej, däremot uppmanar flera myndigheter all personal som återvänder från riskområden utomlands att arbeta hemifrån i 14 dagar.

Argumenten från myndigheterna om att de anställda har goda förutsättningar att jobba på distans och inte vill utsätta verksamheten för onödig risk, verkade inte bita på reportern. I stället undrade hon insinuant vad det sänder för ”signaler” att myndigheter trotsar Folkhälsomyndighetens råd. 

Kritik mot de som är försiktiga

Vinkeln är symptomatisk för mycket av inställningen till coronaviruset i Sverige. Udden har inte främst varit riktad mot dem som tar för lätt på hotet, utan på dem som vill bredda säkerhetsmarginalerna - exempelvis rektorer som velat hålla elever som firat sportlov i norra Italien borta från undervisningen ett tag.

Den tvärsäkra, dömande inställningen är märklig, speciellt som det handlar om ett nytt coronavirus där mycket kunskap fortfarande saknas och där experternas åsikter går isär. Anders Tegnells företrädare som statsepidemiolog anser exempelvis att elever som besökt Italien borde ha hållits i karantän.

Fyra matematiker argumenterar också i Svenska Dagbladet för att många liv kan räddas om alla vidtar enkla åtgärder som minskar spridningen av corona. Forskarna, som är specialiserade på risker och smittspridning, anser exempelvis att vi bör undvika att ta i hand och kramas, att äldre bör hålla avstånd till andra när de befinner sig på offentlig plats, att fysiska möten kan ersättas med virtuella och att vi bör undvika större folksamlingar och rusningstrafiken.

Ingen alarmism

Det är svårt att se sådana råd som ett utslag av alarmism. Det är tvärtom utmärkt att Spotify frivilligt har bestämt att deras anställda ska arbeta hemifrån de närmaste veckorna. Det minskar antalet potentiella smittspridningstillfällen och det minskar också riskerna för astmatiker, diabetiker och vårdpersonal som är tvungen att ta bussen till jobbet. 

Kanske visar det sig i efterhand att besluten var överilade. Men nackdelarna med att programmerare jobbar hemma vid köksbordet under en tid, är små. Coronautbrottet påminner på det sättet om klimatförändringarna. Farorna med att göra för lite är mycket större än att göra för mycket. 

Medborgare, organisationer och företag som vidtar extra säkerhetsåtgärder borde uppmuntras, inte kritiseras.


Så kan du förbereda dig för ett större utbrott.