Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skyll inte vårdkrisen på Stockholm, Wikström

SKÄRPNING. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) bör inte försöka ge sken av att plats- och personalbrist mest är ett Stockholmsproblem.
Foto: IBL

Låtsas inte att sjukvårdskrisen är ett onödigt Stockholmsproblem, Gabriel Wikström. Det är mycket värre än så.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) anklagade i veckan Stockholms borgerliga landsting för bristande skötsel av sjukvården. Detta efter ett DN-reportage om krisen på Stockholms akutmottagningar

Landstinget svarade att det råder nationell personalbrist, vilket gör att vården inte går på helfart.

"Det tycker jag är struntprat!" svarade Wikström.

Båda har en poäng. Stockholms landsting tål minsann att kritiseras, exempelvis för misskötseln av Nya Karolinska och den religiösa driften att inrätta svindyra vårdval.

Men sjukvårdskrisen är ingalunda lokal, som Gabriel Wikström vill ge sken av.

På torsdagen rapporterade SVT att stängda vårdplatser på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har gjort att patienter fastnar på akuten i flera dygn.

"Sahlgrenska är som en tickande bomb", mejlade en medarbetare till SVT. "Patienter dör nu till följd av personalbristen och platsbristen."

I december dog en gravid kvinna på Mölndals akut. Sjukhusledningen skriver i sin Lex Mariaanmälan att "inadekvat vårdnivå" och "fördröjd transport" (till överfull neurologavdelning) kan ha medverkat till tragedin.

Sjukvårdskris har det varit förr, särskilt i semestertider, men de ansvariga har alltid kunnat säga: "Patientsäkerheten är inte hotad". Frågan är hur sant det är i dag.

Platsbrist är ofta en följd av personalbrist. I åratal har lokalpolitiker och sjukhusledningar nonchalerat sjuksköterskors missnöje med lön, stress och dåliga scheman. De usla villkoren för den som vill specialistutbilda sig har lett till brist på nyckelpersonal överallt i vården.

När personal slutar, eller sjukskrivs, blir bördan tyngre för dem som är kvar. Det leder till en ond spiral. Inte sällan tar sjukhus in dyra stafettsyrror, som dessutom kan tjäna dubbelt så mycket som den fasta personalen. Det blir i sin tur en grogrund för missnöje.

Landsting och regioner måste få stopp på spiralen. Personalens behov och önskemål måste sättas i centrum. Schemaläggningen måste bli bättre, undersköterskor och annan kringpersonal måste anställas - och lönerna måste upp.


Personalbrist är dock inte det enda skälet till överfulla akuter och vårdavdelningar. Krassliga människor som inte kommer fram till vårdcentralen tar sig till akuten i brist på alternativ. Vårdavdelningar fylls för att kommuner inte vill ta emot färdigbehandlade äldre.

Det kan vara köbildning i flera led.

Nu råder förvisso influensasäsong, men SKL har varnat för tre kostsamma utmaningar: personalbrist, en åldrande befolkning och snabb befolkningsökning. Det är den verklighet vi behöver ta höjd för.

I det räcker det inte bara med effektiviseringar. Politikerna måste ta fram stora plånboken. Om pengarna inte räcker - höj skatten. Det handlar om liv och död. Svensk sjukvård måste få kosta.


Läs också:

Dags att börja fjäska för sjuksköterskorna

Flykten från välfärden är en samhällsfara


Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.