Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skyll inte barns psykiska ohälsa bara på skolan

Gustav Fridolin har inte fått bukt med skolans väldiga problem. Men alla problem i samhället kan inte heller härledas till skolans tillkortakommanden.

Barns psykiska ohälsa är oerhört oroande. Skolan är en bov - men blunda in blunda för mer hemnära förklaringar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Varför mår svenska barn psykiskt dåligt? Varför har det blivit värre?

Folkhälsomyndigheten försöker hitta svaret - fast lite genom metoden "leta efter nyckeln under gatlyktan". Man koncentrerar sig kort sagt på orsakssamband som vetenskapen noggrant har tröskat igenom. 

Det är utmärkt att hålla sig till fakta, men i en tid av blixtsnabba samhällsförändringar finns risken att man missar nya, viktiga pusselbitar.  

Sambanden mellan skolstress, sämre skolprestationer och psykosomatiska problem är väl kända, och här är det bara för Folkhälsomyndigheten att bocka av. Skolstressen har ökat bland de 13- och 15-åringar som har studerats. Samtidigt presterar de sämre än 90-talets elevkullar. Det är alltså troligt att skolan har bidragit till ökningen av psykosomatiska problem, menar myndigheten.

Skolan är tyranniskt krävande och otydlig

Det stämmer säkert. Lärarna larmar om dålig arbetsmiljö och stök är vanligt. Lägg till detta otydliga betygskriterier och kunskapskrav som ibland ligger på högskolenivå. Kraven för att få lägsta godkända betyg, E, är så högt satta att elever med ringa läshuvud inte har en chans att klara dem, enligt en ny studie.

Skolan är på samma gång strängt krävande och otydlig - det är en tyrannisk kombination.

Vuxenvärlden är lyhörd för stress i skolan. Regeringen har aviserat flera förändringar med hänvisning till detta: de nationella proven halveras, betygen ska bli "snällare", kunskapskraven ses över.  

En del av förändringarna är utmärkta, men det finns skäl att varna för dynamiken här. 

I Sverigeanalysen efter Pisa-chocken 2013 menade OECD att svenskar i unikt hög grad skyller problem på skolan. Eleverna skyller misslyckanden på dåliga lärare eller otur; faktorn "egen ansträngning" bagatelliseras. Svenska föräldrar är mest grälsjuka kravmaskiner.

Och det är svensk kultur att lägga mycket ansvar på skolan. Så fort ett samhällsproblem aktualiseras, reses krav på att skolan ska lösa det genom mer undervisning eller andra åtgärder. 

Ju mer skärmtid desto större psykisk ohälsa

Men tänk om barnens psykiska ohälsa beror på mer hemnära problem? Folkhälsomyndigheten konstaterar att 13- och 15-åringars användning av datorer, paddor och smartphones har ökat under 2000-talet och att "psykosomatiska symptom är vanligare hos elever som ägnar mer tid åt tv, datorer och datorspel". Men, menar man, den vetenskapliga litteraturen är för otillräcklig för att dra riktiga slutsatser.

Det finns dock tillräckligt för att ta frågan på allvar. I december avslöjade forskare i USA att de upptäckt en dramatisk ökning av depressioner och självmordsbeteenden bland amerikanska barn sedan 2012, då smartphones blev vanliga. 

Hönan och ägget kan förstås debatteras, men försiktighetsprincipen bör leda. Hur påverkas unga hjärnor i längden av appar som manipulerar belöningssystemen? Lägg till detta den tidstjuv som mycket skärmtid innebär. 

Barn som inte sover ordentligt och slarvar med läxorna kommer alltid att uppleva skolångest. Det kan inga skolreformer ändra på.  

 

Läs också:

Dagens betygssystem gör barn som kämpar till förlorare 

 

Fotnot:

I tv-spelaren ovan syns senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång om Liberalernas kris.