Det är utmärkt att blåljuspersonalens utsatthet uppmärksammas och åtgärdas. Men hotade och våldsutsatta samhällsbärare som lärare har varken vapen eller tunga fordon.
Det är utmärkt att blåljuspersonalens utsatthet uppmärksammas och åtgärdas. Men hotade och våldsutsatta samhällsbärare som lärare har varken vapen eller tunga fordon.

Skydda lärarna mot hot och våld

Publicerad

Lärare hotas till livet och misshandlas med tillhyggen. Det måste tas på lika stort allvar som hoten mot blåljuspersonal.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Numera vet alla vad blåljus betyder. Insikten om det våld och de hot som drabbar polis, räddningstjänst och ambulanspersonal har ökat hos gemene man. Ett förslag om ett nytt brott, blåljussabotage, har nyss lämnats av utredare. 

Det är mycket välkommet.

Men det finns samhällsbärande yrkesgrupper som varken har vapen eller tunga fordon. De rycker inte ut till oroshärdar; deras arbetsplats har blivit en oroshärd. 

Det gäller exempelvis sjukhuspersonal, hemtjänst, socialsekreterare - och lärare.

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har fördubblats på fem år, berättar SVT i sin skolgranskning. Våldet har både blivit grövre och gått ner i åldrarna, enligt skolpersonal och lärarfack. 

Våldet i skolan lär inte upphöra magiskt

I höstas blev till exempel en lärare i Malmö huggen i benet med en glasbit när hen sa till en elev att cykla lugnare på skolgården. En annan incidentrapport från Malmö berättar om en lärare som dagligen blir slagen och sparkad av elever. Eleverna har dessutom hotat att mörda läraren, skriver skoldebattören Isak Skogstad på Expressens debattsida den 14 januari.

Det händer att lärare hotas av elever som hämtar hela sitt gäng eller mobiliserar släktingar.

Det är oerhörda historier, men inte unika. Och de kommer inte att upphöra magiskt. 

I den svenska idealskolan är läraren mer som en äldre kompis - "mentor" - än klassrummets chef. Eventuella konflikter löses med dialog och samverkan. 

Nu måste verktyg fram, anpassade till våldsamma miljöer. 

Högstadieskolan i Härnösand fick bukt med misshandel, förstörelse och stölder genom att sätta in väktare, fältassistenter och individuell skolgång för vissa elever. Men viktigast av allt var övervakningskamerorna: 

"Det har blivit tryggare för elever och vuxna. Jag trodde inte att det skulle bli så stor skillnad", säger rektor Ulla Nyström Theander till SVT.  

Ge lärarna mer makt och muskler

Skolor med problem måste vidta resoluta åtgärder i tid, både för att säkra god undervisning och för att skapa en arbetsmiljö där lärare vill arbeta. 

Behovet av lärare börjar nå fantasisiffror: 187 000 fler lärare måste vaskas fram till 2031, enligt SKL. Det säger sig själv att Skolsverige inte har råd att tappa de lärare som redan finns.

På papperet har lärare rätt att vidta en del disciplinära åtgärder, som utvisning och kvarsittning. Rektor kan omplacera elever eller stänga av dem. Mobiler kan förbjudas genom ordningsregler. Men åtgärderna måste användas också - och definitivt utökas. 

Många lärare behöver antagligen träning i ett mer stadigt ledarskap. Och när de agerar måste de backas upp av skolledningen, av skolmyndigheter och lagstiftning. Lärare som reagerar adekvat kraftfullt på bråk och stök ska inte behöva riskera att hamna i domstol (medan bråkmakarna får skadestånd). 

Beslutsfattare måste handla lika resolut när samhällsbärare som dessa drabbas, som man äntligen har börjat göra när det gäller blåljuspersonal. 

 

Läs också:

Öronproppar i skolan är inte normalt 

 

 

 

 

 

 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag