Numera vet alla vad blåljus betyder. Insikten om det våld och de hot som drabbar polis, räddningstjänst och ambulanspersonal har ökat hos gemene man. Ett förslag om ett nytt brott, blåljussabotage, har nyss lämnats av utredare.
Det är mycket välkommet.
Men det finns samhällsbärande yrkesgrupper som varken har vapen eller tunga fordon. De rycker inte ut till oroshärdar; deras arbetsplats har blivit en oroshärd.
Det gäller exempelvis sjukhuspersonal, hemtjänst, socialsekreterare - och lärare.
Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har fördubblats på fem år, berättar SVT i sin skolgranskning. Våldet har både blivit grövre och gått ner i åldrarna, enligt skolpersonal och lärarfack.
Våldet i skolan lär inte upphöra magiskt
I höstas blev till exempel en lärare i Malmö huggen i benet med en glasbit när hen sa till en elev att cykla lugnare på skolgården. En annan incidentrapport från Malmö berättar om en lärare som dagligen blir slagen och sparkad av elever. Eleverna har dessutom hotat att mörda läraren, skriver skoldebattören Isak Skogstad på Expressens debattsida den 14 januari.
Det händer att lärare hotas av elever som hämtar hela sitt gäng eller mobiliserar släktingar.
Det är oerhörda historier, men inte unika. Och de kommer inte att upphöra magiskt.
I den svenska idealskolan är läraren mer som en äldre kompis - "mentor" - än klassrummets chef. Eventuella konflikter löses med dialog och samverkan.
Nu måste verktyg fram, anpassade till våldsamma miljöer.
Högstadieskolan i Härnösand fick bukt med misshandel, förstörelse och stölder genom att sätta in väktare, fältassistenter och individuell skolgång för vissa elever. Men viktigast av allt var övervakningskamerorna:
"Det har blivit tryggare för elever och vuxna. Jag trodde inte att det skulle bli så stor skillnad", säger rektor Ulla Nyström Theander till SVT.
Ge lärarna mer makt och muskler
Skolor med problem måste vidta resoluta åtgärder i tid, både för att säkra god undervisning och för att skapa en arbetsmiljö där lärare vill arbeta.
Behovet av lärare börjar nå fantasisiffror: 187 000 fler lärare måste vaskas fram till 2031, enligt SKL. Det säger sig själv att Skolsverige inte har råd att tappa de lärare som redan finns.
På papperet har lärare rätt att vidta en del disciplinära åtgärder, som utvisning och kvarsittning. Rektor kan omplacera elever eller stänga av dem. Mobiler kan förbjudas genom ordningsregler. Men åtgärderna måste användas också - och definitivt utökas.
Många lärare behöver antagligen träning i ett mer stadigt ledarskap. Och när de agerar måste de backas upp av skolledningen, av skolmyndigheter och lagstiftning. Lärare som reagerar adekvat kraftfullt på bråk och stök ska inte behöva riskera att hamna i domstol (medan bråkmakarna får skadestånd).
Beslutsfattare måste handla lika resolut när samhällsbärare som dessa drabbas, som man äntligen har börjat göra när det gäller blåljuspersonal.
Läs också: