Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skrota Kina-avtalet efter H&M-bojkotten

Angela Merkel har gått i bräschen för EU:s investeringsavtal med Kina. Hon borde tänka om.
Foto: MARVIN IBO GUNGOR / BPA / POLARIS POLARIS IMAGES
Bojkotten av H&M är ingen tillfällighet.
Foto: COSTFOTO / EPA / TT / COSTFOTO/SIPA USA SIPA USA

EU:s investeringsavtal kommer inte att göra Kina mer försonligt – tvärtom. Bojkotten av H&M är en tydlig signal om vad vi kan vänta oss framöver.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sedan i onsdags är det inte möjligt att köpa H&M-kläder från Kinas motsvarighet till Amazon, Taobao. Klädjättens egen app i landet har samtidigt gått upp i rök och sökningar efter fysiska butiker i kinesiska Google Maps genererar inte längre några träffar.

Kommunistpartiets ungdomsförbund har nämligen uppmanat till bojkott efter att H&M i höstas försäkrade att man inte använder bomull från Xinjiang-regionen, där muslimska uigurer internernas i läger. Nike och Adidas är i skottgluggen av samma skäl.

Xinjiang är en röd linje för diktaturen i Peking, yppar man något om övergreppen där blir priset skyhögt. Kina är numera H&M:s fjärde marknad samt den snabbast växande. Bolaget har inte kommenterat bojkotten. Man försöker gå ett slags balansgång mellan Kina och väst. 

Att H&M förefaller särskilt utsatt är sannolikt ingen tillfällighet. Mycket tyder på att kineserna har valt ut Sverige som europeisk försökskanin för tuffare diplomatiska tag, enligt forskare

Tajmingen är också logisk. Den ökade pressen på västerländska företag följer på sanktionerna som EU och Kina riktade mot varandra i dagarna – också över Xinjiang. 

Stridigheterna hotar nu det stora investeringsavtalet som EU och Kina enades om i december – Europaparlamentet har i princip gjort klart att man kommer lägga in sitt veto och förespråkarna Merkel och Macron är på hemmaplan under press att ändra position.

Det är knappast första gången ett färdigförhandlat handelsavtal rivs upp innan det godkänns.

De och den svenska regeringen, som ”välkomnar överenskommelsen” och ”bejakar ett utökat handelssamarbete med Kina”, borde hörsamma den växande kritiken och lägga avtalet på is. 

Det är förvisso inget lätt beslut. Kina är EU:s största handelspartner – om än tillfälligt på grund av pandemin. Gigantiska ekonomiska värden står på spel. 

Samtidigt är det inte första gången ett färdigförhandlat handelsavtal rivs upp innan det ratificeras. Donald Trump skrotade Obamas färdiga TTP-avtal med Stilla havs-länderna samt det halvfärdiga TTIP-avtalet med EU (Hillary Clinton lovade att göra likadant). 

De avtalen var större och viktigare ur både ekonomisk och strategisk synpunkt. Investeringsavtalet med Kina omfattar inte ens varuhandel

Dessutom är argumenten för att dra sig ur mer robusta än amerikanernas 2016. Vill vi verkligen ge kineserna utökade möjligheter att införskaffa europeiska tillgångar givet de senaste årens klara utveckling i auktoritär riktning? Genom att fullfölja avtalet skulle vi i praktiken ge de allt mer hårdföra metoderna ett slags godkänt-stämpel. Det kommer inte att göra diktaturen mer försonlig, tvärtom.

Investeringsavtalet må ”jämna ut spelplanen” på papperet. Bojkotten av H&M ger en tydligare fingervisning om vad vi kan vänta oss i verkligheten.