Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skönmålning hjälper inte integrationen

Flyktinginvandring - ett humanitärt åtagande.Foto: Samuel Unéus
Det finns inga genvägar: Sverige behöver en jobbkommission.Foto: Jens Christian

Flyktingmottagandet är ett humanitärt åtagande men ingen vinstaffär. Det måste erkännas om Sverige ska kunna göra rätt saker.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

På onsdagen hade europaportalen.se en artikel med rubriken "Studie: Flyktingmottagning är en bra affär". Men tittar man närmare på rapporten, som är en EU-produkt, finner man att rubriken är en glad tolkning.

Enligt studien "kan" flyktingmottagning vara en vinstaffär - förutsatt att de invandrade kommer i arbete. Men rapporten andas ändå optimism - och den inkluderar en optimistisk, men felaktig, uppgift om Sverige. Det påstås att en tredjedel av de nyanlända har motsvarande college- eller universitetsexamen.

Kanske har man snappat upp SVT:s nyheter i somras om att det "regnar kompetens över Sverige" och att "Var tredje syrisk flykting högutbildad". Den vinkeln kritiserades dock hårt på grund av den generösa definitionen av högutbildad. Det räckte med två års eftergymnasial utbildning för att kvala in.

 

Det ovanstående exemplifierar de optimistiska loopar som har präglat mycket av rapporteringen om flyktinginvandringens ekonomi: många glada medierubriker som inte har täckning i verkligheten men som ändå lever vidare i debatten. Inte sällan har de fångats upp av politiker, medan skeptiker har svartmålats.

Detta trots att det finns flera empiriska studier där det har räknats på saken. Senast ut är Finanspolitiska rådets Lina Aldén och Mats Hammarstedt. De har kartlagt de sju första åren för alla flyktingar, 18 år eller äldre, som kom till Sverige från Afrika, Mellanöstern och övriga Asien under 2005-2007. Det är ingen uppmuntrande läsning.

Efter fem år i Sverige var mellan 35 och 40 procent sysselsatta. Efter sju år, knappt hälften. Lägst sysselsättning hade flyktingar från Somalia, av vilka bara en av tre var sysselsatta efter sju år. Inkomsterna för dem som jobbade var i snitt 19 000 kronor i månaden. Det speglar förmodligen en hög grad av deltidsarbete.

Efter ungefär fem år i landet fick de invandrade totalt lika mycket i bidrag som de betalade i skatter och utgifter. Men som alla andra utnyttjade de också välfärden: skola, vård, äldre- och barnomsorg, kriminalvård och rättsväsende. När detta inkluderas blir nettokostnaden per flykting 190 000 kronor efter ett år i landet och 95 000 kronor efter sju år. Det offentliga, "välfärden", går på minus.

 

Flyktinginvandring har alltså inte varit den "investering" som många velat göra gällande. Detta måste erkännas om Sverige ska ha en chans att börja göra rätt saker.

Självfallet kan flyktingmottagandet bli mer ekonomiskt hållbart än i dag, men då måste sysselsättningen öka. Det finns inga genvägar: Sverige behöver en jobbkommission.

Invandring är positivt på enormt många sätt och arbetskraftsinvandring är i regel både lönsam och nödvändig. Men flyktingmottagande är ett humanitärt åtagande, inte en vinstaffär.

Måtte Finanspolitiska rådets rapport leda till en debatt som präglas mer av fakta än önsketänkande.

 

Läs också:

Orkar vi öppna våra hjärtan på riktigt?

Medtag glatt humör till flyktingkrisen

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.