Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skolproblemet är större än etnicitet

Sovit gott? Problemen i den svenska skolan borde hålla regeringen vaken om nätterna. Foto: Sven Lindwall

Skolresultaten faller på alla fronter: De sämre blir sämre, de medelgoda blir sämre, eliten blir sämre. Detta helt oavsett etnicitet. Men etnicitet spelar dessvärre roll.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

På onsdagens DN Debatt skriver Gabriel Heller Sahlgren, forskare knuten till Institutet för näringslivsforskning, att 29 procent av kunskapsfallet i Pisa kan förklaras av invandring. Elever med invandrarbakgrund klarar Pisas test i matematik, naturkunskap och läsförståelse sämre än elever med två svenskfödda föräldrar och en hemmiljö där man oftast talar svenska.

Det är egentligen ingen nyhet. I den analys av svenska skolan som OECD presenterade i våras konstaterar man att barn till invandrare släntrar efter. Man noterar också att Sverige är ett av de stora invandrarländerna i OECD och att en ovanligt stor del har låg utbildning.

OECD skriver: "Integrationen av immigranter och deras barn är på grund av detta av central vikt för den svenska ekonomin och för samhället som sådant."

Men den svenska självbilden uppdateras inte så lätt. Skolpolitiker agerar ofta som om landet var homogent. Vänstern vill helst inte tala integration och etnicitet; de föredrar att prata om klass.

Visst finns det samband mellan etnicitet och klass i dagens Sverige. Men med det rastret missar man exempelvis språkbarriären som måste övervinnas för att integrationen ska lyckas. Skolpolitiskt missar man att många invandrade föräldrar både har mycket låg utbildning och obefintlig erfarenhet av det svenska samhället och utbildningssystemet.

 

Gapet mellan elever med invandrarbakgrund och med svensk dito är större i naturvetenskap och läsförståelse än i matematik, skriver Heller Sahlgren. Språket spelar helt uppenbart roll. Att alla skolbarn behärskar svenska är centralt för att minska gapet.

Förekomsten av skolor där knappt någon har svenska som förstaspråk kommer att sätta djupa, ojämlika spår. Nyanländas skolintegration måste fungera. Det gör den långt ifrån alltid, enligt Skolinspektionen. Och dessvärre hamnar många nyanlända (och trångbodda) i utanförskapsområden. Denna utveckling måste brytas.

En annan konsekvens av dagens demografi är att föräldrar bör blandas in så lite som möjligt i skolarbetet.

Aftonbladets ledarsida föreslog nyligen en nationell satsning på föräldraskolor så att barnen kan få bättre läxhjälp hemma.

Det hade kanske funkat fint 1955, men i ett land med stor invandring av lågutbildade vore det att be om accelererad ojämlikhet. Läxor är inte fel, men de ska kunna klaras utan hemhjälp.

Dock, det svenska skolproblemet är som sagt generellt. Bättre utbildade och värderade lärare, större kunskapsfokus, högre förväntningar på eleverna - önskelistan är välkänd, lång och inte i närheten av att bli verklighet.

Det borde hålla regeringen vaken om nätterna. För tomten kommer inte, ens till snälla politiker.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!