Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skolans bråkstakar ska inte ha skadestånd

T.h. Roger Haddad, skolpolitisk talesperson för Liberalerna. Han vill stärka lärarnas auktoritet. Det är rätt tänkt, men lättare sagt än gjort. Foto: SVEN LINDWALL
Systemet med kränkningsanmälningar, skadestånd och rättegångshot har blivit ett problem som skrämmer lärare. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Liberalerna vill lägga ner Barn- och elevombudet, BEO, som hanterar kränkningsanmälningar från elever och föräldrar. Partiet är på rätt spår.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Maktbalansen mellan lärare och elever/föräldrar är oerhört skev i dag. 

Elevers och föräldrars rätt att välja, och byta, skola ger dem makt, uttalad eller inte. Alla skolledningar vet vad en förlorad elev och skolpeng betyder för budgeten. 

Lägg till detta att familjer kan anmäla misshagliga lärare till Skolinspektionen och BEO, Barn- och elevombudet, en del av Skolinspektionen. De kan dessutom polisanmäla. 

Lärarna känner pressen. 

En av tre lärare fruktar att de ska bli anmälda. Nästan 40 procent har blivit hotade med anmälan, enligt en undersökning av Skolvärlden år 2015. 

Redan då talade Lärarnas riksförbund om att skolledningar allt oftare tycktes stänga av lärare efter klagomål, av rädsla för sitt rykte. ”Men många gånger visar det sig senare, när saken utretts, att läraren gjort rätt”, sade förbundsordföranden Bo Jansson till TT.

Lärare gjorde rätt - men blev av med jobbet

Men det är först nu som problemet har uppmärksammats på allvar, efter ett fall som skildrats i Sydsvenskan: Läraren ”Carina” lyfte ut en störande elev ur klassrummet. Pappan anmälde henne både till polisen och till Skolinspektionen. 

Det blev polisförhör, utredningar och möten. Skolan ville säga upp Carina direkt. Hon kände pressen och slutade, med fyra månaders avgångsvederlag.

Både Skolinspektionen och polisen kom sedan fram till att Carina hade handlat korrekt. Men BEO - som aldrig kontaktade Carina för att höra hennes version - ansåg att Carina kränkt pojken och krävde skolan på 15 000 kronor i skadestånd. Skolan betalade. Någon rättegång ville man knappast ha. 

Nu kräver Liberalerna att BEO avvecklas, med argumentet att man inte kan ha två avdelningar inom Skolinspektionen som tycker olika i kränkningsärenden. Ett arrangemang som uppstod 2008, under utbildningsminister Jan Björklund (L).

Liberalerna vill även ändra i skollagen för att ”klarlägga och förtydliga” vad som gäller i fråga om kränkande behandling.  

Se över modellen med skadestånd och rättegång

Förslagen lutar åt rätt håll, men är inte tillräckliga. Lägg gärna ner BEO, men om elever och föräldrar fortsatt kan anmäla kränkningar till Skolinspektion kvarstår rimligen anmälningsskräcken.

Nya skrivningar i skollagen som ska ”förtydliga” vad kränkningar är, löser inte heller nödvändigtvis problemet. Om lärarens makt och befogenheter ska öka på riktigt måste den enskilda bråkstakens - och hens föräldrars - rättigheter minska på riktigt.  

Hela komplexet med kränkningsanmälningar, skadestånd och rättegångshot bör ses över och sättas in i ett större sammanhang, inklusive den svenska skolmarknaden med fritt skolval och skolpeng. 

Självklart är det mycket viktigt att bekämpa kränkningar och mobbning i skolan. Men dagens modell kan rentav vara kontraproduktiv. Enligt Skolvärldens undersökning undvek en av fyra lärare att ingripa i ”laddade situationer” av rädsla för anmälan.

När djungelns lag får breda ut sig, och vuxenvärlden hukar, kan mobbarna bli vinnare. 

 

Läs också:

Lär av rektor Hamid hur man räddar en skola i kaos