Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) tar emot fler än någonsin förut. 6,2 procent av alla barn i åldrarna 0 till 17 år stod i kontakt med BUP år 2021, att jämföra med omkring 3-4 procent i andra länder. Ändå fortsätter köerna att växa. Nu väntar nästan 24 000 barn på att få hjälp, och 69 procent av dem har väntat längre än vårdgarantins utlovade månad.
Bakom siffrorna finns barn som mår allt sämre och familjer i limbo.
Sofia Wikström i Göteborg är mamma till en sexåring med autism. För att dottern ska få en plats i en anpassad skola (grundsärskola) krävs dock också diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Hittills har de väntat på utredning i ett år:
”Min dotter har inget verbalt tal, hon har många problem, men ändå ska hon klara en vanlig skola”, berättar Sofia Wikström för Mama.
Det är galenskap.
Det finns flera systemfel i skolan som driver barn till BUP. Det första är inkluderingsideologin, att ”alla” ska gå i vanlig klass. Men vissa barn behöver undervisning i en liten grupp. Det gynnar både dem och deras klasskompisar, som störs när ett överstimulerat barn med neuropsykiatriskt funktionshinder bryter ihop och får utbrott.
Det andra är betygssystemet, närmare bestämt betyget F – som i underkänt. Gränsen är godtyckligt satt. Studier visar att omkring 15 procent av eleverna inte har förmåga att nå godkänt, ens med stödinsatser. För dem blir skolgången ett litet helvete.
Barn flyttades till hemliga, interna köer så att regionen kunde få pengar från kömiljarden
Enligt skollagen har alla barn rätt att klara godkänt, och den som riskerar att underkännas ska få stöd. Men det är dyrt. I många kommuner kräver man att eleven har en diagnos för att sätta in insatser. Därför driver både lärare och föräldrar på för att allt fler barn ska utredas hos BUP. Redan för fyra år sedan larmade Socialstyrelsen om att kommuners krav på diagnos för att sätta in stöd i skolan leder till att fler barn nydiagnosticeras med adhd.
Istället för att försöka sätta en diagnos på barn för att de inte når upp till orealistiskt ställda krav i läroplanen borde betyget F slopas.
Regeringen vill dock hellre lagstifta om 30-dagarsgarantin till BUP. Risken är stor att det mest skapar siffertrixande: Grundproblemet, brist på utbildad personal, löses inte med lagstiftning.
Det fuskas redan med statistiken. Anna Schuber, tidigare avdelningschef på BUP i Mora, berättar i Femina om hur det gick till. Barn flyttades till hemliga, interna köer så att regionen kunde få pengar från kömiljarden:
”Om en 13-åring blivit utsatt för en våldtäkt kunde det se ut som att flickan fick traumabehandling direkt när hon kanske fick vänta i tre år”, säger Anna Schuber.
Psykiatrin ska skyndsamt hjälpa barn och ungdomar med depressioner, ångest, suicidtankar, självskadebeteende, NPF-problematik. Inte vara en avstjälpningsplats för skolans misslyckanden.