Skolan måste sluta att svika invandrarelever

En strukturerad skola med tydliga regler, färdighetsträning och kunskapsfokus skulle tjäna alla elever - inte minst de invandrade.
Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT

Nästa utbildningsminister kan inte nöja sig med fridolinska handhjärtan. Antalet elever som inte kommer in på gymnasiet är ett megaproblem. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Fler nior behöriga till gymnasiet" ropade rubrikerna hos såväl SVT som Sveriges Radio, på torsdagen. I tv:s morgonprogram talade Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, om "ett trendbrott".

Men den sammantagna bilden är dyster.

Visserligen har andelen elever som inte klarar gymnasiebehörighet minskat från fjolårets 17,5 procent till årets 15,6. Men att "fler nior" blivit behöriga beror också på att årets elevkull helt enkelt är större än fjolårets. Och historiskt sett är 15,6 procent obehöriga - nästan en av sex elever - en hög siffra. År 2011 misslyckades 12,3 procent, 1998 var siffran - dock i annat behörighetssystem - 8,6 procent. 

Samtidigt stiger kraven på arbetsmarknaden. Utan gymnasium kommer man inte långt i dagens Sverige. 

Föräldrars utbildningsbakgrund

Så vad kan göras? Tyvärr finns det inget Alexanderhugg, då resultaten spretar väldigt mellan olika grupper. 

Föräldrars utbildningsbakgrund spelar ovanligt stor roll för skolresultaten i Sverige, säger Peter Fredriksson. Men bland nior med svensk bakgrund klarade 90,9 procent gymnasiebehörighet i våras. Klassisk arbetarklassbakgrund verkar inte stoppa unga på deras väg till gymnasiet.  

Migrationsbakgrund spelar stor roll. Elever som invandrat före skolstart klarar sig bra; av dem blev 85 procent behöriga. Det går betydligt sämre för gruppen som kom till Sverige i låg- och mellanstadieålder. Där är behörigheten bara 67 procent. För nyanlända är uppförsbacken oftast övermäktig: blott 28 procent blev behöriga. 

Den svenska skolan ska vara klasskompenserande. Den uppgiften skulle lösas betydligt bättre om skolan hade studiero och kunskapsfokus. I stökiga miljöer där elever ska "forska på egen hand", lägga upp sitt eget arbete och kunna resonera och reflektera till och med över gympan, för att få bra betyg, ökar klyftan mellan dem som har starka resurser hemifrån och dem som saknar det. 

I dåliga skolor ökar klyftan mellan flickor och pojkar. 

Höga förväntningar och färdighetsträning

Många utrikes födda elever skulle säkert ha större chans att klara skolan om den lade mer vikt vid färdighetsträning: öva, repetera, nöta in. Det gäller i synnerhet om barnens föräldrar knappt har gått i skola. Förlängd skolplikt för dem som kom "sent" till Sverige är också en utmärkt idé.

Ett totalt nytänk skulle alltså behövas. Och usla skolor i utsatta områden behöver styras upp med fast hand - och höga förväntningar. 

Men viktiga reformer har en växande fiende: lärarbristen. Svaga skolor har svårast att locka behöriga lärare. Här måste man hitta sätt att attrahera förmågor.

Sveriges grundskolor släpper, år efter år, ut tusentals tonåringar utan gymnasiekompetens; bara 2018 var de 17 000. Det är en tragedi för den enskilde och ett megaproblem på samhällsnivå. 

Sveriges nästa utbildningsminister kan inte nöja sig med att göra handhjärtan. Här krävs både hjärna och en vilja av stål. 


Läs också:

Lär av rektor Hamid hur man räddar en skola i kaos


Fotnot: I spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Ledarsnack - ett åsiktsprogram från Expressen ledare. Denna gång med klanexperten Per Brinkemo.