”Vi har inga problem med antisemitism på vår skola eftersom vi inte har några judiska elever.”
När Stockholms stad ifjol kartlade antisemitismen i stadens skolor gav flera lärare detta okunniga svar. För i själva verket är det ju vanligt att antisemitismen flödar just på platser där det saknas judisk närvaro.
Det är inte minst Sverige ett exempel på. Trots att det inte fanns några judar bosatta i landet under medeltiden är bevarade skrifter ofta fulla med antisemitiska beskrivningar.
I samma rapport klagar historielärare på högstadiet över att de inte har tid och utrymme att koppla antisemitismen till Förintelsen när de undervisar om ämnet. Det ligger också i linje med tidigare studier som visar att jämförelser med andra folkmord ges mer utrymme i undervisningen om Förintelsen än specifika kunskaper om just Förintelsens historia. Därmed faller antisemitismen som förklaringsgrund ofta bort.
En annan oroväckande rapport släpptes av Skolinspektionen i fjol. Där studerade man hur skolor runtom i landet hanterar kontroversiella frågor. Av 30 granskade skolor fick 21 kritik. En slutsats var att vissa lärare värjer sig för att ta upp svåra ämnen – ett av dem som nämndes var just antisemitism.
Men arbetet måste börja med barn och unga. Skolan måste göra mer mot antisemitismen.
På fredag är det 78 år sedan sovjetiska styrkor befriade nazisternas största utrotningsläger Auschwitz-Birkenau. Numera är den 27 januari den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.
Inför den dagen presenterade regeringen ett samlat grepp för ett friare och tryggare judiskt liv i Sverige, där en del av satsningarna redan var kända.
Med tanke på de brister som finns i skolan och de kunskapsluckor som finns inom lärarkåren är det välkommet att regeringen lägger extra fokus på utbildning för att motverka antisemitism.
Det handlar bland annat om sex miljoner kronor för att finansiera hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser, tre miljoner kronor för att sprida digitala vittnesmål från överlevare i skolorna och ett uppdrag till Göteborgs universitet att förstärka arbetet med att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism i skolmiljöer.
Man bör inte göra sig några illusioner. Antisemitismen är ett livaktigt gift med rötter såväl bland höger- och vänsterextrema, som bland islamister och i Mellanöstern. Att motverka det judehat som sprids på sociala medier och traderas från föräldrar till barn är en mycket svår uppgift för skolan.
Därför är det bra att regeringen också inser behovet av att stärka säkerheten för judiska organisationer, skärpa lagstiftningen mot hatbrott och öka möjligheten att utvisa människor på grund av hatbrott.
Men arbetet måste börja med barn och unga. Skolan måste göra mer mot antisemitismen.