Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skolan dignar under systemfel och fusk

Foto: JESPER JAKOBSEN

Sveriges politiker har trasat sönder skolans betygssystem. Kasta allt på sophögen och återinför 1-5-betygen. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Sommaren 2014 rapporterade Ekot att svenska skolever inte förstod det nya betygssystemet eller vad man behövde kunna för att erövra ett visst betyg. 

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) slog bort kritiken: "Vi har aldrig haft så tydliga kunskapskriterier för olika betygssteg som nu". Senare samma dag lovade han dock att kunskapskraven skulle utvärderas. 

Problemet löstes inte och i fjol mumlade utbildningsminister Gustav Fridolin om att kriterierna kanske behöver "göras tydligare". 

Problemen kvarstår. 

I veckan avslöjade skoldebattörerna Isak Skogstad och Per Kornhall dessutom att tjänstemän på Skolverket kuppade in postmodernt flummiga kunskapskrav 2011 utan att Jan Björklund fattade det. 

Men inte ens en kapabel utbildningsminister kan fixa betygssystemet. Det är kört.

Utdömt system redan på 40-talet

Redan 1942 varnade en utredning för målrelaterade betyg, den modell vi har i dag: "Det är sannolikt omöjligt att genom allmänna uttryck så precisera den kvalitativa godhet som fordras för de olika betygsgraderna, att betygen därigenom blir jämförbara." 

Utredningen förutsåg också att ju mer effektiva man försöker göra kriterierna, "desto större blir risken för skadlig inverkan på skolarbetet."

Det struntade 1990-talets riksdag i, och skrotade det relativa betygssystemet (1-5).

Dagens system är inte bara otydligt, det främjar betygsinflation. I teorin kan ju alla få A i alla ämnen, bara de uppfyller kraven. Det finns ingen normalfördelningskurva.

Mycket riktigt hemsöks skolan av inflation och glädjebetyg. Problemen förvärras av att vi har en skolmarknad där skolor slåss om eleverna och deras skolpeng. 

Politikernas naiva tanke var att skolorna skulle slåss med god undervisning som vapen. Men ett rykte om att ge snällbetyg är guld värt på marknaden - en marknad tryfferad med vinstdrivande aktörer.

Systemfel, korruption och fusk

Nyligen publicerade ekonomiprofessor Jonas Vlachos en studie som visar att friskolor sätter glädjebetyg i högre utsträckning än kommunala skolor. Det förvånar ingen som följer skolpolitiken. Tidigare i år konstaterade Skolverket att friskolelever får högre betyg - men klarar sig sämre på högskolan. 

Meningen är att nationella prov ska fungera som riktåra för betygen. Men de har misskötts. Dels får skolorna rätta sina nationella prov själva, dels läcker proven ut i sociala medier. 

Skolan dignar således under systemfel, korruption och fusk. En elev som pluggar stenhårt för att komma in på sin drömutbildning kan få framtiden förstörd när mindre lämpade förmågor glider förbi genom fusk och glädjebetyg.

Det är ett haveri som kräver radikala åtgärder. 

Utvisa vinstintressena, reformera skolvalsmodellen och återinför de relativa betygen. Säkra de nationella provens integritet. Om en skola, eller annan lämplig enhet, snittar på 3,7 på dessa prov, ska de utdelade femmorna till ettorna motsvara detta snitt, punkt slut. 

Det brådskar.

 

Läs också:

Svenska skolan gynnar pladdrarna och babblarna

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!