Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skärpning! MP struntar i Cementa och M i miljön

Märta Stenevis (MP) inställning till företag imponerar inte.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Per Bolunds (MP) inställning till företag imponerar inte heller.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Tyvärr imponerar Ulf Kristerssons (M) inställning till miljö inte alls.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Industrin kan inte förlita sig på nödutryckningar. Sverige behöver en sammanhållen politik som prioriterar både miljö och företag.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Om Cementas fabrik i Slite stänger så stannar byggen i hela Sverige. Tre fjärdedelar av all cement, huvudingrediensen i betong, tillverkas av kalksten från Gotland. Den 31 oktober kan fabriken tvingas att slå igen, eftersom Mark- och miljööverdomstolen nekar förnyad kalkbrytning. Nu ställer ledamöterna i riksdagens näringsutskott Ibrahim Baylan (S) mot väggen. Vilka åtgärder vidtar regeringen för att landet inte ska drabbas av akut betongbrist?

I det korta perspektivet måste cementtillgången säkras. I det långa perspektivet är problemet större, och bilden mörkare än grå betong. Sveriges miljölagar och tillhörande  tillståndsprocesser med misstänkt aktivistiska myndigheter som motpart skrämmer bort företag. 

Cementa fick nej efter tre och ett halvt år. Än värre söl förhalar Bolidens koppargruva i Älvsbyn. Där pågår tillståndsförloppet sedan 2014. Nu satsar företaget i Norge där vd:n beskriver kraven som tuffa, men rimliga. De svenska miljöreglerna är tvingande medan näringspolitiken är ”fluff”, menar Svenskt näringslivs expert Nicklas Skår.

Nog talar makthavarna med kluven tunga men inte riktigt på det sätt Svenskt näringsliv beskriver. Tillstånd för att prospektera, alltså leta, efter gruvfyndigheter, ges ut lättvindigt. Utländska bolag får borra i både naturreservat och på privat mark, och behöver inte ersätta ägaren

Det behövs en sammanhållen politik som pratar med en röst – och talar varmt om både miljö och näringsliv.

Vill ett företag sedan öppna en gruva stöter man dock på patrull i form av ändlösa processer. Lagen tar då stor hänsyn till olika miljöaspekter, medan både ekonomiintresset och den större klimatnyttan förbises. Seriösa företag som – likt Boliden och Cementa – skapar trygga jobb och arbetar aktivt för att bidra till klimatomställningen får kalla handen. 

Skillnaden mellan minerallagen, som reglerar prospektering, och miljöbalken, som styr miljötillstånd, är en följd av att Sverige saknar en seriös politik. På ena sidan står Miljöpartiet, i grunden tillväxtkritiska. På andra sidan står – ja vadå? 

Bara Centerpartiet har gjort större ansträngningar för att ta upp kampen. Partiet tenderar dock att välja lantbrukarna framför miljön när intressen kolliderar. Likaså brukar Moderaterna lyssna lite för mycket på Svenskt Näringsliv och prioritera kvartalskapitalism. Nyamko Sabunis miljöutspel har inte heller imponerat. 

Detsamma gäller förvisso Socialdemokraterna. Regeringen har tvingats till nödutryckningar förr. Effektbristen på el i Skåne ledde för några år sedan till sänkt skatt och återstart av gasverk. Det grundläggande problemet med för liten elproduktion kvarstår dock eftersom man inte vill gå emot MP och sätta ner foten i kärnkraftsfrågan. 

Det kan åtminstone oppositionen göra. Men borgerlig miljöpolitik måste vara något mer än ”Ja till kärnkraft” – även om det är nog så viktigt. 

En utredning av minerallagen har redan tillsatts. Nu vill C se över Miljöbalken. 

Det behövs en sammanhållen politik som pratar med en röst – och talar varmt om både miljö och näringsliv.