Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skärp straffen för drogade bilförare

Det dör i snitt en person i veckan på grund av att någon valde att sätta sig bakom ratten med alkohol eller droger i kroppen, enligt Trafikverket.Foto: Kzenon / Colourbox
Yrkeschaufförer som kör påverkade i flera ton tunga lastbilar borde få hårdare straff.Foto: Simonov Sergei / Colourbox

Varje vecka dödas minst en person på grund av att en rattfyllerist valde att köra påverkad. Skärp straffen för att hålla farliga förare borta från våra vägar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Invid en smal och lummig 30-väg i Färjestaden på Öland ligger två cykelhjälmar, blommor och ljus. Här kraschade en misstänkt drogpåverkad bilförare in i fyra cyklister i onsdags eftermiddag. En kvinna och en pojke dog, en man och en annan pojke skadades. På några sekunder slets en familj sönder för alltid.

Det dör i snitt en person i veckan på grund av att någon valde att sätta sig bakom ratten med alkohol eller droger i kroppen. Men straffen för rattfylleri är ofta låga. Särskilt svårt är att det att fälla någon för grovt drograttfylleri – och det beror på en teknikalitet. 

Med blodprov eller utandningsprov kan man mäta hur berusad en förare är, och vid mer än en promille alkohol i blodet klassas brottet automatiskt som grovt. Drogtester visar däremot bara att den misstänkte har tagit droger, men inte hur mycket. Därför blir straffet vanligen 40 dagsböter, oavsett hur borta bilföraren var. Studier har visat att amfetamin är den drog som ökar risken för att dödas eller skadas i trafiken mest.

Att sätta nyckeln i tändningen fastän man druckit eller tagit droger är att visa sig likgiltig inför andras liv.

Ett illustrativt exempel kommer från Helsingborg: I maj reagerade tullpersonal på att en lastbilschaufför som körde av Polenfärjan uppträdde ”stirrigt”, skriver Sydsvenskan (21/7). Urinprovet visade att han var påverkad av amfetamin; i bilen hittade man cannabis, MDMA och mer amfetamin. Straffet blev tre månaders fängelse – för både rattfylleriet och narkotikasmugglingen.

”Vi på Tullverket ser det här ute i verkligheten i hamnarna, och vi har en hög förekomst av rattonyktra lastbilschaufförer”, sa Oscar Lindvall, tillförordnad tullkrimchef, till tidningen. Han vill att yrkeschaufförer som kör påverkade i flera ton tunga lastbilar ska få hårdare straff genom att ändra lagen så att rattfylleri klassas som grovt om man kör tunga fordon. 

Det är ingen dum idé.

Skillnaden mellan rattfylleri och grovt rattfylleri är inte bara straffets längd, fängelse i högst sex månader eller högst två år. Vid misstanke om grovt brott kan polisen hålla vansinnesföraren häktad. Det betyder att det blir en kännbar kostnad för åkeriet när lastbilen står stilla i veckor. Det skulle både kunna avskräcka förare från att festa till i gryningen på färjan, och ge arbetsgivarna starkare incitament att se till att personalen är drogfri. 

De flesta rattfyllerister är missbrukare och återfallen är därför många. Alkolås och en bättre missbruksvård är därför nödvändiga delar av en politik som ska stoppa döden på vägarna.

Men att sätta nyckeln i tändningen fastän man har druckit eller tagit droger är att visa sig likgiltig inför andras liv. Det borde också ge kännbara och avskräckande straff. Regeringen bör utreda förslaget om att den som kör påverkad i tung lastbil ska kunna dömas för grovt rattfylleri.