MP:s språkrör Per Bolund lämnar ansvaret för finansmarknaden för att bli miljö- och klimatminister. Det var den stora förändringen i fredagens regeringsombildning.
Men Bolund jobbade ända in i kaklet. På tisdagen hotade han svenska banker med lagstiftning om de inte slutar låna ut pengar till fossila projekt.
Två dagar senare drogs det oljeeldade kraftverket i Karlshamn i gång. Det kalla vädret i kombination med svaga vindar gjorde att stabiliteten i elnätet annars var hotad.
Tajmingen var usel när kraftverket i Karlshamn stod helt klart 1973 – samma år gjorde oljekrisen att oljepriset steg dramatiskt. Sedan 1980-talet har anläggningen därför främst fungerat som reservkraftverk för perioder när tillgången på vatten- och kärnkraft inte är tillräcklig för att upprätthålla stabiliteten i elnätet.
När röken nu åter stiger från kraftverket sker det med stöd från staten. Svenska Kraftnät har upphandlat verket som en del av den svenska reserveffekten vintertid fram till 2025.
Kraftverket i Karlshamn gör bäst i att skaffa ett snabbt lånelöfte.
Det visar hur snurrigt Miljöpartiets hot mot bankerna är. Det skulle förstås varit bättre för klimatet, miljön och elstabiliteten om Sverige hade haft mer kärnkraftsvänliga politiker som prioriterat att förlänga driften på Ringhals 1 som stängdes vid nyår. Så sent som i somras gick Svenska Kraftnät in och betalade för att reaktorn tillfälligt skulle återstartas.
Men nu är det som det är, Karlshamnsverket är viktigare än någonsin för Sveriges elförsörjning. Den rollen hade verket inte kunnat spela utan betydande nyinvesteringar genom åren – anläggningen i Karlshamn har varit i drift längre än alla kommersiella kärnkraftsreaktorer i Sverige. Men med Per Bolunds resonemang ska svenska banker alltså inte få låna ut några pengar om det systemkritiska verket behöver rustas upp på nytt.
Det är klart att det finns en poäng bakom Miljöpartiets resonemang. Om vi ska klara klimatkrisen är det av yttersta vikt att det inte satsas mer pengar på fossila verksamheter. Men det bör uppnås genom höjda priser på utsläpp och genom regelrätta förbud mot klimatskadliga aktiviteter – inte genom att politikerna tar bakvägen via banksystemet.
För vad är i så fall principen? Bör bankerna senare även stoppa kortbetalningar vid bensinmackar? Och ska bolag med ojämställda styrelser kanske också få sin finansiering strypt?
Om Miljöpartiet vill gå fortare fram kan man se till att stoppa statens fossila investeringar. Under MP:s tid vid makten har regeringen lagt en kvarts miljard på en privat flygplats i Sälen och så sent som ifjol räddade man flygbolaget SAS genom en nyemission. Nu varnar kritiker för att de kommande tio årens infrastrukturinvesteringar inte heller lirar med klimatmålet.
Varför pekar Bolund finger åt bankerna och inte åt den egna regeringen?
Tyvärr verkar hans efterträdare som finansmarknadsminister vara inne på samma linje. När Åsa Lindhagen presenterades var hennes första budskap att hon tänker fortsätta Bolunds arbete med att ställa om finansmarknaden i en hållbar riktning.
Kraftverket i Karlshamn gör bäst i att skaffa ett snabbt lånelöfte.