Ska haveriet kring Karolinska aldrig ta slut?

Prestigeprojektet Nya Karolinska skulle bli ett sjukhus som fyllde omvärlden med häpnad. Nu tjänar det som varnande exempel.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD / IBL/IBL IBL BILDBYRÅ
Karolinska gick med 800 miljoner i förlust i fjol och blödningen fortsätter. I veckan infördes anställningsstopp av besparingsskäl.
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Problemen på Karolinska universitetssjukhuset är ett politiskt haveri - som bara fortsätter.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I valrörelsen var de borgerliga på hugget när sjukvården debatterades. Den rödgröna regeringen hade misslyckats, men vid ett maktskifte skulle vårdköer kortas och vårdgarantier klaras i hela långa landet. 

I vardagslag sköts emellertid sjukvården huvudsakligen av landstingen (numera: regioner). Och det borgerliga skyltfönstret, Region Stockholm, visar hur långt det kan vara mellan politiska visioner och verklighet. 

Prestigeprojektet Nya Karolinska universitetssjukhuset har blivit ett totalt politiskt haveri. Det skulle bli ett sjukhus som fyllde omvärlden med häpnad. Nu tjänar det som varnande exempel. 

Mycket var feltänkt redan från början. Det nya ”värdebaserade” styrsystemet som politikerna sjösatte, var lika flummigt som det låter. Idén att Karolinska ska vara högspecialiserat blev problematisk. I somras gick exempelvis andra sjukhusakuter i huvudstaden på knäna medan läkarna på Karolinska rullade tummarna i väntan på strömmen av ”vip”-patienter som aldrig infann sig. Landstinget struntade i varningar från akademin om att läkarutbildningen blir lidande om inte läkare får tillräckligt med diagnoser att bita i.

I måndags meddelade sjukhuset att man inför anställningsstopp av besparingsskäl. På tisdagen kom en ny skräckrapport, denna gång från landstingsrevisorerna. 

Karolinska sågas av revisorerna

Revisorer är inte dramatiskt lagda. När såväl ekonomi och verksamhet som styrningen av Karolinska beskrivs som ”otillfredsställande” är det så illa det kan bli. (Alternativa omdömen är ”tillfredsställande” och ”inte helt tillfredsställande”.)

Kostnaderna skjuter i höjden, underskottet är astronomiskt, personalstyrkan har ökat med 100 personer - men produktionen av sjukvård har sjunkit kraftigt. 

Vart tar alla pengar vägen?

Upphandlingar följer fortfarande inte lagen, trots att det kritiserats tidigare av revisorerna. I vintras rapporterade Dagens Medicin att Karolinska betalade 168 000 kronor i månaden för en enda operationssköterska. 

De ökända konsultinköpen har inte heller hanterats korrekt. 

Karolinska styrs som ”en slags bastuklubb”

Andra oroande tecken på dålig skötsel är att kontakterna mellan Karolinska, landstingsstyrelsen och förvaltningen har skötts informellt. ”Det finns inga protokoll eller minnesanteckningar från möten under 2018 mellan Karolinska och hälso- och sjukvårdsförvaltningen diarieförda hos någon av förvaltningarna”, skriver revisorerna. 

Detta, alltså, samtidigt som sjukhuset störtblödde ekonomiskt. 

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, säger till DN att styrningen av Karolinska ”påminner om en slags bastuklubb, oaktat kön. Det är helt åt helskotta.”

Lundin påpekar att revisorerna kan rekommendera fullmäktige att inte bevilja landstingsstyrelsen ansvarsfrihet. Det vore uppfriskande. 

Att allianspartierna fick förnyat förtroende i landstingsvalet trots Karolinska-fiaskot är däremot demokratiskt deprimerande. 


Läs också:

Moderaterna måste rensa upp i Karolinska-härvan