Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sjukhusen har blivit hackarnas nya mål

Akademiska sjukhuset i Uppsala har blivit utsatt för flera hackerattacker. 2015 tvingades cancerpatienter vänta på sin behandling när strålningsmaskinen stängdes ned under ett dygn. (Bilden är tagen i ett annat sammanhang.) Foto: ANNA HÅLLAMS
Ett exempel på hur en utpressningstrojan kan se ut. Det är ett program som låser filerna på datorn och kräver en lösensumma för att ge användaren tillgång till dem igen. Den största utpressningsattacken kom 2017 och fick namnet Wannacry. Foto: RITCHIE B. TONGO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Sjukvården pekas ut som ett mål för cyberattacker. Konsekvenserna kan bli livsfarliga. Är svenska regioner redo att möta hackerhotet?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Israeliska forskare har fått rubriker efter att de visat hur programvara kan manipulera magnetkameror i realtid – och därmed ge falska cancerdiagnoser som lurade erfarna läkare. Syftet med tilltaget var att varna för sårbarheter. 

https://youtu.be/_mkRAArj-x0

Nyheter om att avancerad vårdutrustning kan hackas borde få sjukvårdens ansvariga att haja till. Allt fler medicinska hjälpmedel kopplas upp mot nätet. Det handlar till exempel om röntgenutrustning, medicinsk laser, mikroskop och respiratorer. En cyberattack där sjukvårdsutrustning angrips kan få livshotande konsekvenser.

Cancerpatienter i kö när Akademiska hackades

Akademiska sjukhuset i Uppsala har redan fått känna på vad som kan hända, om än i mindre skala. År 2015 ledde en hackerattack till att cancerpatienter fick sin behandling uppskjuten efter att sjukhusets strålbehandlingsmaskiner hade slagits ut av en trojan. Den typen av utpressningsattacker – där en bilaga i ett mejl installerar ett skadligt program, som krypterar filer och kräver lösensumma för att låsa upp dem – är vanlig, och sjukvården är särskilt utsatt. 

För två år sedan fick fem akutmottagningar i Storbritannien stänga efter att de drabbats av utpressningstrojanen Wannacry. En tredjedel av sjukhusen drabbades av störningar under en veckas tid. Vårdpersonalen fick återgå till papper och penna. De kostade det brittiska sjukvårdssystemet mer än en miljard svenska kronor.

Flera amerikanska sjukhus har betalat hundratusentals kronor i lösensumma till hackare för att kunna återuppta sitt arbete. Därmed har ”affärsmodellen” med cyberangrepp mot sjukhus visat sig vara lönsam. De lär fortsätta.

15 miljoner patientjournaler stulna

Hackare har fler skäl att intressera sig för hälso- och sjukvården. Patientjournaler är värda ungefär tio gånger så mycket som stulen kreditkortsinformation på nätets ljusskygga bakgård, darkweb. Enligt Protenus Breach Barometer stals minst 15 miljoner patientjournaler under 2018.

Den svenska regeringen har som mål att offentlig sektor ska ligga i framkant av digitaliseringen, under slagordet ”digitalt först”. Självklart finns stora effektivitetsvinster att göra med ny teknik, och ofta blir de nya lösningarna dessutom smidigare för den enskilde medborgaren. Men riskerna går inte att bortse ifrån: är det någonstans det är viktigt att skydda sekretessen är det i sjukvården.

Sedan första mars måste alla vårdgivare med fler än 50 anställda rapportera IT-incidenter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det är naturligtvis bra att Sverige sent omsider adresserar frågan om cybersäkerhet i sjukvården. Men än så länge är det tveksamt om regionerna och de privata vårdgivarna har förutsättningar att bemöta hoten.

När regeringen trycker på för att offentlig sektor ska digitaliseras snabbt får det inte gå ut över patientsäkerheten.

Nedan visas Ledarsnack, där Rysslandsforskaren Oscar Jonsson pratar om spioner, hackare och skumma affärsmän.

Rysslandsexperten Oscar Jonsson om spioner, hackers och skumma affärsmän i Ledarsnack.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!