Inför onsdagens presskonferens hade regeringen spelat upp förväntningarna. Smittkurvorna pekar uppåt igen och allt talar för att Sverige står inför en tredje våg, potentiellt farligare än de tidigare på grund av de nya mutationerna som sprider sig över landet.
Men i stället för att presentera ett genomarbetat och träffsäkert åtgärdspaket drog regeringen fram vad som mest liknade en servettskiss med halvfärdiga förslag.
Maxantalet för personer som får vistas i butiker, gallerior och gym samtidigt skärps ytterligare – dock oklart hur och när. Tävlingsidrotten ska begränsas ytterligare – också oklart hur. Folkhälsomyndigheten ska vidare ”titta på möjligheten att begränsa sittande servering i gallerior”.
Visst, ett par raka besked gavs – som att restauranger måste stänga 20.30 från och med 1 mars och att familjer inte längre får handla i butiker tillsammans för att undvika trängsel.
Men även de omgärdas av flera frågetecken. Varför riktas alla nya åtgärder mot just restauranger och butiker när Folkhälsomyndigheten hela tiden har hävdat att det inte är där som smittspridningen sker i första hand?
Och varför får krögarna aldrig besked i tid? Precis som med förlängningen av serveringsförbudet måste de nu anpassa sig med några dagars varsel, trots att restauranger måste schemalägga personal två veckor framåt enligt arbetstidslagen. Det är absurt. Senfärdigheten kostar den hårdast drabbade branschen i landet enorma summor.
Folkhälsomyndigheten tycker att det är bra för hälsan att åka till fjällen medan smittskyddsläkare på flera håll i landet stänger skolorna på grund av sportlovsresenärerna.
Budskapen hänger inte ihop. Troligen har det att göra med att det är oklart ”vem det är som kör” i den svenska coronahanteringen numera. Under första vågen var svaret utan tvekan Folkhälsomyndigheten. Under den andra vågen tog även regeringen plats i förarsätet. Och inför den tredje vågen har dessutom regionernas smittskyddsläkare tagit ett grepp om ratten.
Resultatet är ett slags kakofoni av budskap och rekommendationer som gör det snudd på omöjligt för allmänheten att utröna vad som faktiskt gäller.
Folkhälsomyndigheten tycker att det är bra för hälsan att åka till fjällen medan smittskyddsläkare på flera håll i landet stänger skolorna på grund av sportlovsresenärerna. FHM fortsätter att mumla motvilligt om munskydden medan smittskyddsläkare uppmanar pendlare att bära munskydd dygnet runt i kollektivtrafiken.
Det duger inte. Sverige behöver en strategi som hänger ihop och som bygger på åtgärder som har visat sig fungera i praktiken. En storskalig satsning på snabbtester borde vara en självklarhet. Skarpa rekommendationer om munskydd bör komma även från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Sverige bör vidare köpa in den finska smittspårnings-appen så snart som möjligt.
Regeringen verkar dessvärre mer intresserad av att bedriva signalpolitik och att framstå som tuff. Det imponerar inte.