Arbetslösheten sjunker - inom EU. Nya siffror från EU:s statistiskbyrå Eurostat visar att arbetslösheten inom unionen landade på 6,2 procent i genomsnitt i augusti. Sverige sticker ut som ett av bara tre länder där arbetslösheten tvärtom ökar.
Inte nog med det. Sverige har nu parkerat sig på plats 24 av 28 i EU:s arbetslöshetsliga. Vi befinner oss alltså i den absoluta botten tillsammans med länder som Frankrike, Italien, Spanien och Grekland.
Så ser läget ut med tre månader kvar av 2019. År 2020 skulle ju Sverige vara bäst i hela EU, ni minns, med Europas lägsta arbetslöshet. Sicket fiasko.

Lek med tanken att det var omvända roller i politiken och Socialdemokraterna var i opposition. De skulle ha attackerat Moderaterna utan pardon. Nu låter finansminister Magdalena Andersson (S) smått förnärmad när hon får kritiska frågor om arbetslösheten.
I Agenda nyligen upprepade hon sig närmast på Bosse Ringholmskt-manér för att inpränta bilden att jobbpolitiken går som tåget. Det viktiga är att människor söker sig ut på arbetsmarknaden och att sysselsättningen är hög, inskärpte finansministern. Det där med arbetslöshetssiffror är inte så mycket att fästa sig vid.
Det låter ungefär som borgerliga politiker brukar resonera. Men det var faktiskt Socialdemokraterna själva som satte upp arbetslöshetsmålet. Då är det självskrivet att S också ska svara för sitt misslyckande.
Nej, Sverige är inget Italien eller Grekland på arbetsmarknadsområdet. Tvärtom har vi en avundsvärt hög sysselsättningsgrad, vilket också är nödvändigt för att finansiera välfärden. Men ingen finansminister kan försvara en arbetslöshet på 7,1 procent efter en utdragen högkonjunktur.
Jobbpolitiken liknar alltmer ett kaos
Självfallet spelar det en avgörande roll att Sverige har haft en exceptionellt hög migration alltsedan Löfven lanserade arbetslöshetsmålet år 2013. Men det är samtidigt följden av en medveten politik och de rödgröna har hela tiden försäkrat att de har svaret på de utmaningar som flyktingmottagandet ger upphov till.
Nya recept har skrivits ut - alltid med samma självsäkra löften om att de kommer att göra susen. Ta snabbspåren, som lanserades 2015 som en vändpunkt i integrationsarbetet. De nämns knappt längre av regeringen och har snarast blivit ett stickspår med 2 236 deltagare under förra året. De 5 000 moderna beredskapsjobben som Stefan Löfven utlovade på Första maj 2016 har nu krympt till 500.
Arbetsmarknadspolitiken liknar alltmer ett kaos. Ansvarig minister har dragit till Bryssel, Arbetsförmedlingens GD är på väg ut och myndigheten ska monteras ner samtidigt som den förväntas ta ansvar för nästan allt.
Budgeten chockbantas först för att sedan fyllas på med ett litet tillskott. Nya recept skrivs ut: ingångsavdrag, integrationsår, etableringsjobb och utvecklingstid.
Januaripartierna är nog ensamma om att se konturerna av en genial jobbplan.