Selfiesamhället är
ett dödligt hot

STOPP. S:t Görans är i stort behov av en ny akutmottagning. Men gnälliga grannar lyckades stoppa den.
Foto: Stefan Forsell

Lagar och regler måste ändras så att egoisterna inte kan stoppa och fördröja byggen i bostadsbristens Sverige.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är brist på akutplatser i Stockholm. På S:t Görans sjukhus bygger man ut akut- och ambulansmottagningen, de nya lokalerna skulle ha invigts om fem månader.

Så blir det inte. Mark- och miljödomstolen har gått på gnällgrannarnas linje och stoppat bygget.

S:t Göran etablerades i området 1888. Naborna i bostadsrättsföreningarna Gångaren och Flanören började flytta in 2006.

Grannarna sätter sitt intresse av att slippa mer trafik före alla stockholmares behov av en fungerande akutvård. Det får de naturligtvis göra. Det märkliga är att mark- och miljödomstolen i Nacka ger dem rätt.

Domstolen hänvisar till att staden skrev i planbeskrivningen om att flytta trafik för att minska risken för bullerstörningar när den okejade bostadshusen. För all del. Men bullerbegränsningarna för hus i stadskärnor är helt orimliga.

Om reglerna skulle appliceras på gamla hus skulle säkert hälften behövas evakueras. Trots att dessa är de mest attraktiva bostäderna i Stockholm liksom i Göteborg, Malmö, Linköping och alla större städer.

Från friskällande vänsterpersoner kom genast kommentarer om bostadsrättsinnehavares särskilda ondska. Dessvärre är inte hyresgäster ett dugg mer solidariskt lagda.

I Malmö ville MKB, det kommunala bostadsbolaget, bygga lägenheter på vinden i Edvard Perssons födelsehus vid Triangeln. Flera hundra tomma kvadrat mitt i stan, som gjorda för förtätning. Det tyckte inte hyresgästerna som skulle bli av med sina vindsförråd. De överklagade, och fick rätt såväl av länsstyrelsen som mark- och miljödomstolen.

Juristerna ansåg att detta var ett stort ingrepp som innebar att huset blev fyra våningar i stället för tre. Trots att takhöjden skulle vara exakt den samma.

Det är tydligen inte lätt att räkna våningar. I den förnäma stadsdelen Äppelviken i Stockholm vill en fastighetsägare göra sin stora tvåvåningsvilla 50 kvadratmeter större och dela upp den i fyra bostadsrätter. Staden sa ja, liksom länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Grannar trakasserade ägaren, och överklagade.

I Mark- och miljööverdomstolen fick kritikerna rätt. Domstolen bedömde att källaren är så hög att den är en våning och då strider kåken mot detaljplanen som föreskriver två våningar i området. Fast då har ju det gamla huset alltid varit fel.

Överdomstolen är inte alldeles hundra på sitt agerande och rekommenderar ägaren att gå till Högsta domstolen. Det kommer att ske.

Vad säger oss detta? Att selfiesamhället breder ut sig, människor värnar sitt eget framför det allmännas bästa i allt högre grad.

Därför måste lagar och regler ändras så att egoisterna inte kan stoppa och fördröja byggen i bostadsbristens Sverige i samma omfattning som i dag. Bullerreglerna för stadskärnor måste mjukas upp och antalet överklagandeinstanser minska. Och så måste folk inse att det är höjden på huset som är intressant, inte antalet våningar.