Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Se upp för riskerna med korttidsarbete

Finansminister Magdalena Andersson (S) gör bedömningen att Sveriges tillväxt sjunker som följd av coronautbrottet.Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vacker men farlig.Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY / SCIENCE PHOTO LIBRARY TT NYHETSBYRÅN

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill rusta Sverige mot coronavirusets ekonomiska konsekvenser genom att underlätta för korttidsarbete. Men riskerna med ett sådant system är inte tillräckligt utredda.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

För varje dag som går blir det mer uppenbart att coronavirusets följder kommer att bli mycket långtgående. Det gäller även världsekonomin. Den globala tillväxttakten väntas nu sjunka med 0,5 procentenheter på årsbasis.

För svensk del bör vi enligt finansministern räkna med en något mindre dipp - från 0,8 procents BNP-tillväxt till 0,5 procent under 2020. Det innebär i så fall att Sverige gläntar på dörren till en recession. 

Redan före coronautbrottet såg de svenska tillväxtsiffrorna dystra ut i en europeisk jämförelse. Enligt EU-kommissionens senaste prognos är det bara tre EU-länder som väntas ha lägre tillväxt än Sverige under 2020.

Bra med låg statsskuld

Så hur väl rustat står Sverige inför en annalkande ekonomisk kris? När det gäller penningpolitiken finns inte mycket utrymme att gasa efter Riksbankens minusräntepolitik. Desto bättre ser det ut på den finanspolitiska sidan. Sverige har starka offentliga finanser och en av Europas lägsta statsskulder.

Många röster har höjts på senare tid för att detta skulle vara ett problem. Sverige borde skrota överskottsmålet och sätta sprätt på pengarna i stället, har det hetat. Men nu framgår det hur bra det är att ha fyllt ladorna under goda tider. 

Även om vi skulle stå inför en utdragen global nedgång har Sverige goda möjligheter att stötta ekonomin utan att statsfinanserna blöder. Inte minst kommunerna kommer att behöva rejäla tillskott under det dubbla trycket från en ekonomisk och en demografisk kris.

Ett stort orosmoln är förstås sysselsättningen. Socialdemokraternas löfte om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 slutade i ett dunderfiasko. Nu går januaripartierna fram med ett förslag om att skydda jobben genom att utvidga möjligheten till så kallat korttidsarbete. Förslaget går ut på att arbetstiden och lönen sänks för den anställda, som i gengäld slipper uppsägning. Notan delas mellan arbetstagarna, företagen och staten.

Spontant kan det låta som ett snillrikt förslag. Varför tvinga företag att säga upp personal på grund av en tillfällig kris som snabbt blåser över? Men redan i dag finns ett system för korttidsarbete som kan aktiveras vid en ekonomisk kris. Det som nu föreslås är något annat och potentiellt mer problematiskt.

Hålla olönsamma företag under armarna?

Januaripartierna vill införa ett permanent system för korttidsarbete, som företag som drabbas av tillfälliga och oförutsedda störningar ska omfattas av. Här finns flera möjliga fallgropar som tunga remissinstanser - exempelvis Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket - pekar på i sina remissvar. 

Risken är uppenbar att det statliga stödet blir ett sätt att hålla olönsamma företag under armarna. Det skulle i så fall förhindra nödvändig strukturomvandling i ekonomin när arbetstagare stannar kvar i lågproduktiva företag. Konkurrensen kan också snedvridas om bara vissa företag i en bransch får rätt till stöd. En annan fara är att företag kommer att överutnyttja förmånen och därmed belasta statsfinanserna i onödan.

Januaripartierna försäkrar att inget av detta kommer att inträffa. Låt oss säga så här: Det är upp till bevis.