Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Se upp för Perssons pensionärspopulism

Kritiken mot pensionssystemet är ogenomtänkt. Kräv i stället ordentliga resurser till demensvården och äldreomsorgen.

Det finns många skäl för äldre i Sverige att vara upprörda. Pensionerna är inte ett av dem.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Expressens medicinreporter Anna Bäsén berättade i helgen om sin mamma som dog 71 år gammal efter en stroke. Mamman var för gammal för rehabilitering, ansåg landstinget. Kanske hade hon varit vid liv i dag om sjukvården hade resonerat annorlunda.

Äldre får mer sällan nya och effektiva läkemedel. Kvinnor över 75 år kallas inte till mammografi för att upptäckta eventuell bröstcancer. Exemplen på att äldre får räkna med lite sämre vård och omsorg än andra är många.

I någon mån måste givetvis kommuner och landsting prioritera. Men i takt med att antalet äldre 80+ ökar riskerar dessa prioriteringar att bli allt krassare. Det finns således skäl för äldre och deras anhöriga att känna oro inför framtiden. Kommer verkligen äldreomsorgen och sjukvården att klara att möta behoven? Bara antalet demenssjuka väntas uppgå till en kvarts miljon år 2030.

Det är detta som borde vara den mest debatterade äldrefrågan. I stället ligger nästan allt fokus på pensionerna.

Kvinnor är inte missgynnade

Sverige har ett av världens främsta pensionssystem, som är finansiellt robust och stärker arbetslinjen. Men sådana argument övertygar inte de missnöjda.

Pensionssystemet är orättvist och missgynnar kvinnor och låginkomsttagare, heter det. I själva verket hör kvinnorna till systemets vinnare, som Hanne Kjöller påpekade i en krönika nyligen. Kvinnor lever längre än män och slår mer sällan i det så kallade intjänandetaket.

Lågavlönade som har tjänat väldigt lite pengar under sina liv är också vinnare, eftersom de blir kompenserade genom garantipensionen. Ska man kora någon förlorare i pensionssystemet är det män i mellaninkomstlägen.

Annars handlar det snarare om att kritikerna ogillar själva principen att pensionen baseras på hur mycket man har tjänat in under sitt arbetsliv. I så fall är det snarare ett nytt bidragssystem som man vill införa, där den som är nyanländ och 61 år har rätt till en lika stor pension som den som har arbetat i Sverige i hela sitt liv.

Kritiken mot "pensionärsskatten" skjuter över målet

En annan kritik, som bland annat framförs av den tidigare statsministern Göran Persson, går ut på att pensionerna är för låga. Det låter sig sägas, men varifrån skulle i så fall pengarna till en sådan allmän höjning tas? Det kommer att bli tillräckligt tufft att klara finansieringen av framtidens vård, skola och omsorg. Kraftigt höjda skatter på arbete bygger inget välstånd.

Mest ilska har dock riktats mot den så kallade pensionärsskatten. "Orättvist!", ryter pensionärsorganisationerna. Men kritiken skjuter över målet. Det är den ekonomiska tillväxten som avgör nivån på dagens pensioner. Arbetslinjen - och därmed jobbskatteavdraget - ligger därför i pensionärernas eget intresse. Ju fler som går till jobbet om morgonen desto högre pensioner. 

I takt med att gruppen äldre i väljarkåren växer kommer deras politiska preferenser att bli allt viktigare i valen framöver. Låt debatten handla om demensvården och omsorgen - inte om att tillmötesgå kortsiktig pensionärspopulism.

 

Läs också: Hellre demensvård än sänkt pensionärsskatt

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!