Kritiken mot pensionssystemet är ogenomtänkt. Kräv i stället ordentliga resurser till demensvården och äldreomsorgen.
Kritiken mot pensionssystemet är ogenomtänkt. Kräv i stället ordentliga resurser till demensvården och äldreomsorgen.

Se upp för Perssons pensionärspopulism

Publicerad

Det finns många skäl för äldre i Sverige att vara upprörda. Pensionerna är inte ett av dem.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Expressens medicinreporter Anna Bäsén berättade i helgen om sin mamma som dog 71 år gammal efter en stroke. Mamman var för gammal för rehabilitering, ansåg landstinget. Kanske hade hon varit vid liv i dag om sjukvården hade resonerat annorlunda.

Äldre får mer sällan nya och effektiva läkemedel. Kvinnor över 75 år kallas inte till mammografi för att upptäckta eventuell bröstcancer. Exemplen på att äldre får räkna med lite sämre vård och omsorg än andra är många.

I någon mån måste givetvis kommuner och landsting prioritera. Men i takt med att antalet äldre 80+ ökar riskerar dessa prioriteringar att bli allt krassare. Det finns således skäl för äldre och deras anhöriga att känna oro inför framtiden. Kommer verkligen äldreomsorgen och sjukvården att klara att möta behoven? Bara antalet demenssjuka väntas uppgå till en kvarts miljon år 2030.

Det är detta som borde vara den mest debatterade äldrefrågan. I stället ligger nästan allt fokus på pensionerna.

Kvinnor är inte missgynnade

Sverige har ett av världens främsta pensionssystem, som är finansiellt robust och stärker arbetslinjen. Men sådana argument övertygar inte de missnöjda.

Pensionssystemet är orättvist och missgynnar kvinnor och låginkomsttagare, heter det. I själva verket hör kvinnorna till systemets vinnare, som Hanne Kjöller påpekade i en krönika nyligen. Kvinnor lever längre än män och slår mer sällan i det så kallade intjänandetaket.

Lågavlönade som har tjänat väldigt lite pengar under sina liv är också vinnare, eftersom de blir kompenserade genom garantipensionen. Ska man kora någon förlorare i pensionssystemet är det män i mellaninkomstlägen.

Annars handlar det snarare om att kritikerna ogillar själva principen att pensionen baseras på hur mycket man har tjänat in under sitt arbetsliv. I så fall är det snarare ett nytt bidragssystem som man vill införa, där den som är nyanländ och 61 år har rätt till en lika stor pension som den som har arbetat i Sverige i hela sitt liv.

Kritiken mot "pensionärsskatten" skjuter över målet

En annan kritik, som bland annat framförs av den tidigare statsministern Göran Persson, går ut på att pensionerna är för låga. Det låter sig sägas, men varifrån skulle i så fall pengarna till en sådan allmän höjning tas? Det kommer att bli tillräckligt tufft att klara finansieringen av framtidens vård, skola och omsorg. Kraftigt höjda skatter på arbete bygger inget välstånd.

Mest ilska har dock riktats mot den så kallade pensionärsskatten. "Orättvist!", ryter pensionärsorganisationerna. Men kritiken skjuter över målet. Det är den ekonomiska tillväxten som avgör nivån på dagens pensioner. Arbetslinjen - och därmed jobbskatteavdraget - ligger därför i pensionärernas eget intresse. Ju fler som går till jobbet om morgonen desto högre pensioner. 

I takt med att gruppen äldre i väljarkåren växer kommer deras politiska preferenser att bli allt viktigare i valen framöver. Låt debatten handla om demensvården och omsorgen - inte om att tillmötesgå kortsiktig pensionärspopulism.

 

Läs också: Hellre demensvård än sänkt pensionärsskatt

 

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag