Januariöverenskommelsen lovar att ”ett mål om köfri barn- och ungdomspsykiatri ska slås fast.” Det finns ett eko av detta i regeringens höstbudget: ”Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin ska kortas, med ambitionen en köfri barn- och ungdomspsykiatri”.
Det fastslagna målet har alltså reducerats till en ambition. Men den är väldigt optimistisk, den också.
Köerna till Bup, barn- och ungdomspsykiatrin, har ökat kraftigt på senare år. I januari 2009 köade 1 296 unga till en första bedömning - tio år senare var siffran 5 072. Närapå en femfaldig ökning, alltså.
På många håll i landet beror köer på personalbrist. Dessutom har söktrycket ökat - bara mellan åren 2016 och 2018 med hela 24 procent.
”Hade det gällt en infektionsklinik hade det nästan varit fråga om en pandemi”, säger Ulrika Linder, tillförordnad verksamhetschef inom Bup i Västerbotten, i ett reportage i Dagens Samhälle.
BUP och diagnosutredningar
Det finns gott om ködrivande faktorer. Befolkningen växer och barnkullarna är stora, stigmat kring att kontakta psykiatrin har bleknat och den psykiska ohälsan bland unga har ökat. Därtill står många i kö för att utreda diagnoser.
Enligt Ing-Marie Wieselgren, psykiater och samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, handlar kanske halva verksamheten om sådana utredningar.
Så borde det inte vara.
Många utredningar initieras när skola eller föräldrar inser att ett barn inte kommer att klara kunskapsmålen. Men roten till det misslyckandet kan vara själva betygssystemet. Det finns en andel elever som av allt att döma inte är förmögna att klara de uppsatta kunskapsmålen för E.
Ändra betygssystemet; återgå helst till det relativa 1-5, men börja åtminstone med att ta bort F. Det skulle spara mycket lidande och köande.
Bup kan också avlastas av en fungerande vårdkedja där elevhälsan och primärvården försöker lösa problemen innan det blir tal om specialistsjukvård.
Barnens hjärna måste återhämta sig
Och så har förstås föräldrar ett stort ansvar. Ing-Marie Wieselgren påminner om det utbrännande liv som många unga lever i dag: ”Det finns hur mycket upplevelser som helst; hjärnan får ingen återhämtning, unga sover inte som de ska och de har lite fysisk aktivitet.”
Om man har en ständig sömnskuld, är i dålig fysisk form och inte sköter skolarbetet, då är det inte konstigt om man blir mentalt sliten - särskilt i en ålder då känslorna är starka och livserfarenheten knapp.
Dessutom lever unga med kravet på att vara lyckade och lajkade på nätet - och med risken för virtuella kränkningar och mobbning.
I fjol rapporterade SVT att Trosa kommun hade startat föräldrakaféer på skolorna för att informera mammor och pappor om barnens liv och beteende på nätet.
”Jag tror att barn är väldigt fria. När de är på nätet är det deras värld. Föräldrar engagerar sig inte i vad som händer”, sade skolkuratorn Beatrice Hagfalk.
Den första länken i en vårdkedja för barns psykiska välfärd är och förblir föräldrarna. Men när ett barn behöver specialistvård ska Bup finnas där och ta emot snabbt och efter behov.