"Uppsala Konsert & Kongress ska vara tillgängligt och välkomnande, lockande och utmanande. Verksamheten ska möta upp och relatera till det internationella Uppsala och den mångkulturella människan av i dag. Verksamheten ska vara offensiv och kännetecknas av professionalitet, samarbete och samverkan."
Dessa ord går att läsa i verksamhetsbeskrivningen på UKK:s hemsida och lockar lätt till skratt vid ett besök. I de gapande tomma lokalerna kostar en lunch över hundralappen och en fotoutställning i anslutning till restaurangen är ett av få evenemang som erbjuds under sommaren.
2006 ville kommunen marknadsföra Uppsala som en evenemangsstad. Sedan dess har den dock förlorat några av sina största evenemang: Reggaefestivalen, Nordens största festival för reggaemusik, huserade i Uppsala i över tio år men flydde 2012 stadens "utmaningar och begränsningar", som festivalarrangören uttryckte saken. Samma år la UppCon, ett Mecka för mangaintresserade och Sveriges största konvent, ner efter att ha efterlyst mer hjälp från kommunen.
2012 stod det också klart att bandyfinalen, som i 22 år spelats på Studenternas i Uppsala, skulle arrangeras i Stockholm från och med 2013. Samtidigt har Uppsala Konsert och Kongress AB gått med runt 15 miljoner i förlust per år sedan det invigdes 2007, men tilldelats förluststöd från kommunen. I år kommer inget förluststöd att ges, men kommunen har gått in med konsertstöd i förväg.
Av det borde man kanske ha lärt sig något - men icke. Nu ska Uppsala kommun gå in med 150 miljoner till byggandet av Uppsala Arena - som kommunen hoppas ska stärka Uppsalas varumärke och bli en naturlig samlingspunkt. Kommunen har dessutom förbundit sig att varje år hyra lokaler i byggnaden för 15 miljoner kronor under 25 års tid. Detta trots att det är känt att arenabyggen ofta visar sig vara förlustaffärer.
I Skåne har Kristianstad Arena tvingat kommunens samtliga nämnder att skära i respektive budget, i Göteborg har renoveringen av Gamla Ullevi blivit avsevärt dyrare än beräknat.
Det är dags för Sveriges kommuner att inse att det är innehållet som räknas. Att lägga avsevärda miljoner på att bygga plattformer anpassade för evenemang hjälper föga om evenemangen saknas eller inte har råd med, eller tillträde, till lokalerna.
Det är för det annorlunda innehållet, inte för lokalerna, som människor är beredda att resa, flytta och betala. Satsar man mer på byggandet av konserthus och arenor än på evenemang- och kulturutveckling riskerar det att eka tomt i framtiden. Precis som riksdagspartierna i årets valrörelse behöver Sveriges kommuner satsa mer på utveckling av idéer än på snygga fasader.