Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sätt åt dem som sabbar biblioteken

Samhället får inte acceptera att landets bibliotek förstörs. Det måste bli följdverkningar för dem som ägnar sig åt hot och vandalism. Foto: Johan Carlen

Samhället får inte acceptera att ungdomar, till och med vuxna människor, stör och förstör på landets bibliotek. Patentåtgärderna "dialog" och "lokal" räcker inte - här måste vuxenvärlden dra en gräns i sanden.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Oroligheter, polisingripanden och förkortade öppettider på bibliotek runtom i landet, skrev journalisten Paulina Neuding om i en krönika i Svenska Dagbladet nyligen. Hon samlar ihop en rad exempel, främst från lokala medier. Exempelvis citerade Neuding Alingsås Tidning från i mars: "På grund av den stökiga situationen på Vårgårda bibliotek kommer polisen att fortsätta med sina besök på biblioteket."

Rapporterna fortsätter att komma. I Hässleholm har "massiv förstörelse" skett i kulturhuset: "Hissar har vandaliserats, utrustning som är avsedd för släktforskning har förstörts och mindre bränder har anlagts i parkeringshuset", skrev Kristianstadsbladet på fredagen.

I torsdags berättade SVT om oroligheter på biblioteket i Hässelby villastad utanför Stockholm. Gäng med ungdomar och unga vuxna förstör, skräpar ner och beter sig hotfullt. Flera bord har man tvingats byta ut för att de har förstörts. Numera stänger biblioteket redan klockan 15, av säkerhetsskäl.

I inslaget hörs snart två nyckelord inom svensk ungdomspolitik: "dialog" och "lokal". Stadsdelen "för en dialog med skolungdomen" och ordföranden i stadsdelsnämnden, Kadir Kasirga (S), säger milt att man nu ska starta en "träffpunkt" för ungdomarna, med datorer, läxhjälp och en liten kaffehörna.

Mjuka åtgärder har förvisso sin plats bland ordningsskapande åtgärder. Men här träder bilden fram, som så ofta, av en vuxenvärld som delar ut "godismutor" för att den är för feg för att sätta gränser.

Det finns ingen bra ursäkt för att ha sönder möbler eller hota människor. Och fanns sådana, skulle "brist på lokal med kaffehörna" inte höra till dem. Samhället måste sätta ner foten mot destruktiva och hotfulla personer, i synnerhet när det handlar om att värna omistliga offentliga institutioner som bibliotek. Men det är givetvis inte bokälskande bibliotekarier som ska stå i frontlinjen, vilket de blir tvungna till när politiker fegar.

I Hässelby ringer biblioteket efter väktare när läget blir kritiskt. Men det kan ta 40-45 minuter innan väktarna dyker upp, säger bibliotekarien Einar Ehn. Det duger inte. Så länge oroligheter sker får man väl se till att ha väktare på plats. Övervakningskameror borde också kunna övervägas, även om de inte är invändningsfria. Det alternativ Hässelby har valt - sämre biblioteksöppettider - är dock det sämsta.

När biblioteket blir en "no go"-zon, åt vilket håll är ett samhälle på väg?

Det måste bli följdverkningar för personer som ägnar sig åt hot och vandalism, även rättsliga om det finns fog för det. Eftergivenhet är inte bra för bråkmakarna, för samhället eller för skatteviljan, som är en förutsättning för både bibliotek och ungdomslokaler.

Och, som bibliotekarie Ehn säger, det är inte rätt att beteenden på gränsen till kriminalitet "normaliseras bara för att det sker i förorten."

Sätt åt dem som sabbar biblioteken

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!