Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Sanna Rayman

Varför granskar ingen politikens influencers?

Vilka är politikens svar på mäktiga influencers och vems ärenden går de egentligen? undrar Sanna Rayman. Foto: EVAN AGOSTINI / AP TT NYHETSBYRÅN

Det är dags att granska fenomenet med influencers inom politiken. För det är svårt att tro att det bara är tandblekning som företag har intresse av att göra dold reklam för.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

”Flummiga förespeglingar om ett liv i rampljuset på Youtube eller Instagram.” 

Det var ord och inga visor från gymnasieminister Anna Ekström när det i våras blev känt att Thoren Innovation School i Stockholm lockade elever med löften om utbildningar i yrken som ”youtuber” eller ”influencer”. Skolan svarade att specialiseringarna utgjorde en del av ”framtidens nya yrken”. 

Kanhända. Men det är ingen stor arbetsmarknad vi pratar om. När ”Europas första stora influencer-festival”, Iconfest, gick av stapeln på Stockholmsmässan för några veckor sedan korades till exempel Årets Gamer och Årets Podcast. Årets Social Impact blev Zara Larsson, medan Niklas Strömstedt utnämndes till Årets Legend. Titeln som Årets Influencer kammades hem av Bianca Ingrosso. Tanken att man skulle kunna ”bli” Zara eller Bianca via en gymnasiekurs känns rätt långsökt. 

Rekord i fällningar för dold reklam

En snabb titt på startfältet av nominerade och vinnare ger vid handen att området Politik/Samhälle inte är så värst representerat i influencervärlden – annat än i den slagordsmässiga ”politik light” som nöjesprofiler emellanåt erbjuder. Men bland de mindre glammiga rubrikerna fanns emellertid ”Skatteregler för produkter och tjänster inom influencer marketing”, med Skatteverket som föredragande. 

Det har visat sig behövas. Under våren informerade Skatteverket för glatta livet för att få instagrammande ungdomar att förstå att marknadsföring via den plattform man byggt upp är en tjänst och att också lön i form av dyra varor är lön som måste skattas. Utöver skattandet finns också etiska problem. Förra året slog Sveriges influencers rekord i dold reklam med 22 fällningar från Reklamombudsmannen. 

Det talas för lite om influncerfenomenet inom samhällsdebatten

Hur stort är influencerfenomenet i samhällsdebatten då? Det talas det föga om. Visst, de flesta tycker och bloggar och skriver förstås av eget engagemang och utan ersättning. Men i de fall där engagemanget hänger ihop med en faktura borde transparens vara lika självklart som när textreklamen märks ut i din tidning. Eller när vissa sökresultat på Google skyltas ut som sponsrade. Men jag har aldrig sett en sådan redovisning från någon. 

Att aktörer, branschorganisationer och företag är spelare i det demokratiska samtalet är i sig inget problem. Som debattredaktör publicerar jag gärna inlägg från både företag och branschföreträdare som pläderar för sin syn på arbetsmarknadsfrågor, läkemedelsprioriteringar eller vad det nu må vara. Så länge avsändaren är tydlig är det vettigt att visa upp den mångfald röster och intressen som utgör den offentliga debatten. 

Frågan är underdiskuterad och undergranskad

Kanske har inte påverkansarbete via influencers nått samhällsdebatten ännu? Nja, det vore konstigt om det här fenomenet inte redan har äntrat, eller snart äntrar, också den arenan. Givetvis är det lika intressant för aktörer på en offentlig marknad att få inflytelserika samhällsskribenter och politikbloggare att driva deras fråga som det är för fransförlängare och tandblekare att hyllas av den mest klickade bloggerskan. 

Idag är den här frågan dock underdiskuterad och undergranskad. Fler av oss borde fundera på möjligheten att det dolda influerandet kan ske också i den politiska debatten. Tyck vad du vill – men om någon har hjälpt din åsikt på traven med en slant vill jag veta det. 

 

Läs också: Sätt stopp för de oseriösa selfieskolorna 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!