Sanna Rayman
”Sverige behövde hjälp eftersom landet saknar brandbekämpningskapacitet då man har prioriterat att lägga pengar på migration och utbildning i genusteori.”
Detta tillspetsade påstående gjordes nyligen av polska tv-programmet Poland Daily på Twitter.
https://twitter.com/PolandDaily/status/1026565052789342208Sveriges Televisions ”Faktakollen” – valrörelsens främsta GPS – kunde efter efterforskningar konstatera att polackerna hade ”faktiskt helt fel”. (Så nu behöver ni inte rösta på Polen i september gott folk!)
De satsningar på jämställdhet och genusperspektiv som gjorts inom brandförsvar och räddningstjänst har inte skett på bekostnad av annat, styckena om jämställdhet i utbildningarna är faktiskt korta och så vidare.
Migration granskades inte
Den delen av påståendet som gällde att Sverige ”prioriterat att lägga pengar på migration” granskades däremot inte. Kanhända för att det är svårt att avgöra vad som är en prioritering utan att ha en åsikt. Eller så ville man bara inte befatta sig med getingboet migration och pengar. Inte ens Morgan Johansson ville ge SVT någon kommentar, trots att polackerna ägnade sig åt kardinalsynden ”ställa grupp mot grupp”.
Att Johansson håller sig utanför kan man i och för sig förstå. Justitieministerns möjligheter att läxa upp Polen på detta område är rätt små sedan han förklarade att Skånetrafikens fria sommarresor för unga är en välsignelse som kunnat utdelas tack vare åtstramad migrationspolitik.
Men det är inte bara Morgan Johansson som håller låg profil. I den sista partiledardebatten i riksdagen före sommaren kunde man höra Jimmie Åkesson säga följande i riksdagen:
”Pengar som skulle ha gått till funktionsnedsatta barn har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till att kapa vårdköerna har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till landets fattiga äldre har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till polis och brottsbekämpning har gått till asylinvandring.”
Grupp ställs mot grupp
Det är en förgrovning av den offentliga ekonomin att hävda att en indragen fikastund på äldreboendet beror på Migrationsverkets ökade kostnader, sägs det ofta. Det är förstås sant. Det är ju inte ens samma budgetar!
Men, tabut mot att ställa grupp mot grupp har aldrig varit generellt. Det har alltid gällt endast vissa frågor. Att koppla samma uteblivna fikastund till moderata skattesänkningar har till exempel aldrig varit tabu. Det polsk tv borde ha twittrat för att undgå SVT:s granskning är således ”Sverige saknar brandbekämpningskapacitet på grund av skattesänkningar”.
För tio år sedan hade Jimmie Åkessons riksdagscitat ovan fått mängder av mothugg. Inte i år. Stefan Löfven varnade lite löst för SD:s skattesänkningar, men ingen högg emot den veritabla parad av ”grupp mot grupp” som Åkesson bjöd på. Ingen inskärpte att Sverige är ett rikt land som ”har råd”. Ingen sade att Åkessons sätt att tala om budgetposter som kommunicerande kärl avslöjade dålig människosyn.
Är det numera fritt fram att ställa grupp mot grupp i den politiska debatten? Nja. Försiktighet anbefalles, likväl. En politisk elit som diskuterar svaga grupper som belastningar kan skapa farliga situationer. All samhällsdebatt bör ske med stort ansvar och stort allvar.
Men, att ducka viktiga diskussioner är inte heller ansvarsfullt. Dylik vägran kan bli en minst lika kraftig katalysator för friktion. Kanske är den läxan lärd?
Fotnot: I tv-spelaren ovan visas Ledarsnack - ett åsiktsprogram från Expressens ledarredaktion. Denna gång om extremism och hedersförtryck med Ann-Sofie Hermansson och Nalin Pekgul.
Läs också: