Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Sanna Rayman

Ingen vill längre lösa de trista problemen

Frågor som inte får politiska känslor att svalla tenderar att pratas bort, i väntan på att de ska lösa sig själva. Här den nya regeringen som presenterades i januari. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Frågor som inte får politiska känslor att svalla tenderar att pratas bort, i väntan på att de ska lösa sig själva. Men, det är inte så förvaltning går till. 

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

I förskolan pratade de med barnen om att insekter, myror och sånt, är framtidens proteinkälla. Sådant kan leda till nya kunskaper. Som att apotek, det heter apteekki på finska. 

Det finns nämligen inget medel mot springmask att tillgå på svenska apotek. Faktum är att maskmedlet Vanquin har varit restnoterat oftare än det varit tillgängligt under det senaste året. Medicinen gjorde ett kort gästspel på hyllorna någon gång i februari, men är nu borta igen, med sikte på återkomst i augusti. Skälet, precis som förra året, är råvarubrist. Tillverkaren ska enligt uppgift ha svårt att komma åt det verksamma färgämnet pyrvin. Lyckligtvis verkar det finnas gott om pyrvin på finska nät-apteekkin. 

Antalet restnoteringar ökar

Enveckasförsvaret blev ett begrepp när dåvarande överbefälhavaren Sverker Göranson 2013 förklarade att det var så länge Sverige klarade att försvara sig i händelse av krig. Det begreppet går dessvärre att översätta till fler områden. Vid en kris, eller ett krig, vore en vecka ungefär vad vi skulle klara också när det gäller läkemedelsförsörjning. Beredskapen är inte god, konstaterade Riksrevisionen i en rapport för ett år sedan. Man får sätta sitt hopp till immunförsvaret, så att säga. Eller bli medicin-prepper. 

Krislägen är emellertid inte vårt enda bekymmer. 

Det är störigt när lappen om springmask åker upp på förskolan. Det är störigt när vardaglig receptfri medicin saknas. Det problemet är dock uthärdligt jämfört med de många andra restnoteringar som drabbar apoteken och deras kunder. Antalet restnoteringar har fyrdubblats mellan 2015 och 2018. Och nej, vi talar inte om obskyra läkemedel som en handfull svenskar behöver, utan om breda mediciner som många – mängder – äter. 

Antalet restnoteringar - som innebär att läkemedel inte går att få tag på - har fyrdubblats mellan 2015 och 2018. Foto: MALIN LÖÖF

Som när drygt 400 000 sköldkörtelsjuka svenskar häromåret gick och oroade sig över att preparatet Levaxin plötsligt inte fanns. Eller när patienter med grön starr inte längre kunde hitta de ögondroppar som är nödvändiga för att bibehålla synen. Under vintern och våren har Campral, en medicin som effektivt hjälper många alkoholberoende att avhålla sig från återfall, återkommande restnoterats. Problemen väntas fortgå under året. För någon månad sedan tog även flera vanliga insomningstabletter slut – en restnotering som såklart snabbt får stora följdverkningar för den med långvariga sömnproblem. 

Ingen tar ansvar för medicinbristen

Medicinbrist är ett bekymmer som ökat markant under flera år – också globalt. Ändå saknar frågan tydligt politiskt ägarskap. Läkemedelsverket har bara att informera om restnoteringar (vilket sker i ett exceldokument som i sig är en utmaning). Apoteksmarknaden har inte heller ålagts att hålla i försörjningen. Saken har påpekats och utretts i myndighetsrapporter lite nu och då under det senaste decenniet (just nu kartlägger Socialstyrelsen frågan igen) men trots att problemet – både i kristid och i vardag – är välkänt har ännu ingen fått ansvaret på sitt bord.

Det är ett välbekant mönster. Krångliga, trista bekymmer, frågor som inte får politiska känslor att svalla tenderar att pratas bort, i väntan på att de ska lösa sig själva. Men, det är inte så förvaltning går till. Varje kontor har dem. Tjänstemännen som obemärkt ser till att saker och ting flyter på, som förvaltar. Det vore tacknämligt om kontoret Sverige kunde anställa ett par sådana igen. 

Så suger vi upp klimatutsläppen. Miljöekonomen efterlyser en enorm mobilisering.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!