Sänk inte kraven
på snabbspåren

Fler nya snabbspår lanseras av Ylva Johansson.
Foto: Peo Möller

Ylva Johansson lanserar nya snabbspår för flyktingar in på arbetsmarknaden. Men snabbhet får inte gå före kvalitet.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är välkommet, och nödvändigt, att regeringen och Ylva Johansson tänker i nya banor - bortom det gamla integrationspolitiska fiaskot. Sverige måste ta vara på varje enskild människas utbildning, erfarenhet och kompetens. Oavsett om man är född här eller ej.

Snabbspår är regeringens satsning på att tillsammans med arbetsgivare och fack få flyktingar snabbare i jobb.

Senaste tillskottet i etableringsminister Ylva Johanssons snabbspårslåda gäller samhällsvetare och socionomer.

För en svensk socionomexamen krävs det i dag tre och ett halvt års studier. En socionoms viktigaste arbetsuppgift är myndighetsutövning. Hen ska bland annat på ett rättssäkert sätt arbeta utifrån socialtjänstlagen.

Jobbet påverkar i högsta grad människor liv; som när barn ska omhändertas eller utredningar göras i samband med vårdnadstvister.

Facken har tidigare varit kritiska mot att kommuner, i socionomutbrändhetens Sverige, anställer personer med bristande utbildning. Nu ställer sig facken bakom Ylva Johanssons snabbspår; det ska ju innehålla kompletteringsutbildning - vilket förstås är bra.

Men frågan är hur snabbt det kommer att gå. Snabbspårskandidaterna måste först lära sig kvalificerad svenska. Och hur relevant är egentligen en examen i socialt arbete från ett universitet i Afghanistan för ett jobb på socialkontoret i Vimmerby?


Ytterst handlar det naturligtvis om individens faktiska kompetens och förmåga att kompetensutveckla sig. Men frågan om vissa invandrade akademikers arbetslöshet har ofta ytligt reducerats till ett problem som beror på svensk byråkrati.

Hur många gånger har vi inte hört mantrat om "mer resurser till validering"? Men kurser som är irrelevanta för svenska förhållanden blir inte bättre bara för att de översätts.

Blivande legitimerade läkare i Sverige måste genomgå ett AT-prov. I gruppen med svensk läkarutbildning underkändes 4 procent. I gruppen med examina från länder utanför EU underkändes 40 procent, enligt en studie i Läkartidningen i våras. Det är 10 procentenheter sämre än i mätningen från 2009. Behovet av kompletterande utbildning är alltså väldigt stort.

Ylva Johansson är hurtigt optimistisk när hon pratar om jobbmöjligheter med snabbspåren. Det stämmer för vissa individer. Men att blott 1 735 personer deltar i projekten ett år efter starten visar att snabbspåren knappast kan påverka arbetslösheten mer än på marginalen.

Vissa snabbspår riskerar också att bli väldigt tröga om kompetenskraven på arbetsmarknaden ska bibehållas. Det måste de få vara.


I legitimationsyrken - som sjuksköterska och läkare - är den faktiska kompetensen bokstavligen en fråga om liv eller död. Att det blir rätt är viktigare än att det går snabbt.

'' Ett år efter starten ingår nu blott 1 735 personer i projekten.