Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Sakine Madon

Allt hat kan inte förbjudas

Rasistiskt och sexistiskt hat som väller upp på nätet är skrämmande - men det är även idén att näthat går att lagstifta bort.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Tongivande journalister vittnar om obehagliga kommentarer, mejl och hot. Bland andra har Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg och journalisten Lisa Bjurwald, aktuell med boken "Skrivbordskrigarna", berättat om hot och obehagligt hat som de tvingas leva med. Desto fler opinionsbildare finns under ytan; många som hotas ligger troligtvis lågt i hopp om att inte förvärra hotbilden.

På nätet är det som bekant enkelt att vara anonym och elak. I veckan siktade näthatarna in sig på Värnamo Nyheter där ansvarig utgivare Lars Alkner hade skrivit en välläst text med udden mot Sverigedemokraternas sympatisörer. Hemsidan hackades av avsändaren "DontfuckwithusXLMHJ", från en dold IP-adress.

 

På Avpixlat fanns, enligt tidningen Journalisten, att läsa kommentar där det bland annat uttrycktes förhoppningar om att Alkner skulle våldtas av somalier. Samma sajt triggar igång sina läsare att söka upp "pk-elitens" enskilda bostadsadresser.

Resonemanget lyder att eftersom det finns oschyssta journalister som ringer och försöker få tag i sajtens skribenter, är det försvarbart att dirigera en nätmobb mot (även andra) journalister. Så trissas konflikten mellan arga nätkommenterare och opinionsbildare upp.

Situationen kan leda till att fler tystnar i offentligheten, och att ämnen som rasism och feminism läggs på hyllan. Det är illa, men det är minst lika illa med en panikartad debatt där nya lagar föreslås i syfte att tysta.

Datainspektionen, som vill se ny lagstiftning mot näthatet, menar att dagens lagstiftning om förtal inte är tillräcklig. Till SVT sade myndighetens generaldirektör Göran Gräslund "Vi har inte riktigt tid att tänka så djupt" på frågan om vad de i praktiken vill se för ändringar. "Vi får in väldigt mycket klagomål och det här är ett sätt att visa var gränsen går, att samhället inte godtar det här", säger generaldirektören, som efterlyser en utredning (SVT Nyheter, 14/1).

 

I Tyskland diskuteras vidare hur man kan kriminalisera anonymitet på nätet, och även i Norge är en ny lag mot näthat en idé. Frågan är vad lagstiftning egentligen kan bidra med här.

Hot, förtal, ärekränkning finns redan med i lagen. När en hel del journalister pratar om näthat syftar de inte endast på dessa saker, utan även på kommentarer och elakheter och idioti i stort. På exempelvis mejl med uttryck som "pk-journalist", "muslimälskare", "hora" och andra förolämpningar.

Vad är det som behöver förbjudas av dessa uttryck? Ingenting. Det må låta hårt, men det ingår i ett demokratiskt samhälle att såras och bli ledsen. Och det ingår i arbetet som journalist att få ilskna reaktioner. De flesta hatmejl är inte värda mer uppmärksamhet än en snabb radering.

 

Energi och resurser, från rättsväsendets sida, ska i stället läggas på att utreda anmälningar, och då med det hotfulla och allvarliga hatet i blickfånget. Därför är det viktigt att inte tappa fokus.

Exempelvis slutade debatten om internet och pedofili med mangafigurer, hittade i en serietecknares dator, i högsta rättsinstans. Diskussionen om näthatet får inte gå lika vilse - när yttrandefriheten snarare än grova brott blir måltavlan.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!