Sakine Madon

Allt hat kan inte förbjudas

Publicerad

Rasistiskt och sexistiskt hat som väller upp på nätet är skrämmande - men det är även idén att näthat går att lagstifta bort.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Tongivande journalister vittnar om obehagliga kommentarer, mejl och hot. Bland andra har Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg och journalisten Lisa Bjurwald, aktuell med boken "Skrivbordskrigarna", berättat om hot och obehagligt hat som de tvingas leva med. Desto fler opinionsbildare finns under ytan; många som hotas ligger troligtvis lågt i hopp om att inte förvärra hotbilden.

På nätet är det som bekant enkelt att vara anonym och elak. I veckan siktade näthatarna in sig på Värnamo Nyheter där ansvarig utgivare Lars Alkner hade skrivit en välläst text med udden mot Sverigedemokraternas sympatisörer. Hemsidan hackades av avsändaren "DontfuckwithusXLMHJ", från en dold IP-adress.

 

På Avpixlat fanns, enligt tidningen Journalisten, att läsa kommentar där det bland annat uttrycktes förhoppningar om att Alkner skulle våldtas av somalier. Samma sajt triggar igång sina läsare att söka upp "pk-elitens" enskilda bostadsadresser.

Resonemanget lyder att eftersom det finns oschyssta journalister som ringer och försöker få tag i sajtens skribenter, är det försvarbart att dirigera en nätmobb mot (även andra) journalister. Så trissas konflikten mellan arga nätkommenterare och opinionsbildare upp.

Situationen kan leda till att fler tystnar i offentligheten, och att ämnen som rasism och feminism läggs på hyllan. Det är illa, men det är minst lika illa med en panikartad debatt där nya lagar föreslås i syfte att tysta.

Datainspektionen, som vill se ny lagstiftning mot näthatet, menar att dagens lagstiftning om förtal inte är tillräcklig. Till SVT sade myndighetens generaldirektör Göran Gräslund "Vi har inte riktigt tid att tänka så djupt" på frågan om vad de i praktiken vill se för ändringar. "Vi får in väldigt mycket klagomål och det här är ett sätt att visa var gränsen går, att samhället inte godtar det här", säger generaldirektören, som efterlyser en utredning (SVT Nyheter, 14/1).

 

I Tyskland diskuteras vidare hur man kan kriminalisera anonymitet på nätet, och även i Norge är en ny lag mot näthat en idé. Frågan är vad lagstiftning egentligen kan bidra med här.

Hot, förtal, ärekränkning finns redan med i lagen. När en hel del journalister pratar om näthat syftar de inte endast på dessa saker, utan även på kommentarer och elakheter och idioti i stort. På exempelvis mejl med uttryck som "pk-journalist", "muslimälskare", "hora" och andra förolämpningar.

Vad är det som behöver förbjudas av dessa uttryck? Ingenting. Det må låta hårt, men det ingår i ett demokratiskt samhälle att såras och bli ledsen. Och det ingår i arbetet som journalist att få ilskna reaktioner. De flesta hatmejl är inte värda mer uppmärksamhet än en snabb radering.

 

Energi och resurser, från rättsväsendets sida, ska i stället läggas på att utreda anmälningar, och då med det hotfulla och allvarliga hatet i blickfånget. Därför är det viktigt att inte tappa fokus.

Exempelvis slutade debatten om internet och pedofili med mangafigurer, hittade i en serietecknares dator, i högsta rättsinstans. Diskussionen om näthatet får inte gå lika vilse - när yttrandefriheten snarare än grova brott blir måltavlan.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag