Sakine Madon
Elever ska inte få slippa undervisning som deras föräldrar ogillar. Den linjen drev folkpartisten Nyamko Sabuni när hon var jämställdhets- och integrationsminister i alliansregeringen. Bakgrunden var att flera undersökningar hade visat att det fanns många flickor som inte tilläts delta i exempelvis skolgymnastiken eller i sex- och samlevnadsundervisningen.
Föräldrarna som ville hålla sina barn från lektionerna hade lagen på sin sida. De kunde hänvisa till att den upplevdes som "utmanande mot elevens speciella inställning och hemmiljö”. Men Sabuni påpekade att barns rätt till undervisning måste gå före föräldrarnas värderingar och religiösa övertygelser.
Det var en viktig markering, men problem finns kvar än i dag. I veckan blev det känt att Utbildningsdepartementet har fått uppgifter om att pojkar och flickor skiljs åt i undervisningen på vissa skolor (Aftonbladet, 27/6). Gymnasieminister Aida Hadzialic reagerade snabbt och efterlyste en diskussion om huruvida Sverige ska ha religiösa skolor i framtiden.
Hennes uttalande har väckt stor irritation. I en debattartikel skrev Markus Uvell, tidigare vd för Timbro, att det var en "obehaglig attack" mot religiösa friskolor och religionsfriheten. Han anklagade också gymnasieministern för att ha attackerat ”redan utsatta minoriteter” samt ”föräldrars rätt att ta ansvar för sina barns uppfostran”.
Uvell betonade att flera religiösa friskolor har bra skolresultat. Men det är inget argument för att tillåta att pojkar och flickor separeras i undervisningen. Det sistnämnda viftas, av oklar anledning, bort av många friskolevänner.
Är det därmed bara att förbjuda religiösa friskolor rakt av? Nej, har man väl godkänt skolor kan man i nästa stund inte svänga 180 grader och stänga dem. Frågan är också hur verkningsfullt ett generellt förbud skulle vara.
Laboraskolan är den kristna sekten Plymouthbrödernas egen friskola. En tidigare rektor har medgett att syftet med skolan är att isolera barn och unga. Skolan har också censurerat exempelvis riksdagens hemsida och rivit ut sidor i böcker. Men på papperet är det en vanlig, allmän friskola.
Skolinspektionen kan göra oanmälda kvalitetsgranskningar, men uppenbarligen finns det skolor som struntar i inspektionen. I stället för att få chans efter chans, borde skolor som missköter sig få rött kort direkt.
Men frågan handlar inte bara om bättre uppföljning och kontroll. Hadzialic har rätt i att vi borde ha en diskussion om huruvida Sverige på sikt ska ha religiösa friskolor. Varför ska religiösa skolor få statsbidrag i ett sekulärt land? Hur får vi stopp på sektskolor som rent formellt inte är konfessionella? Skolan ska vara en plats där barnen möter elever med olika bakgrunder. Eleverna och undervisningen ska stå i centrum - inte föräldrarnas övertygelser.
Religionsfriheten skulle inte hotas om religionen lämnade skolan. Livsåskådningar och familjetraditioner kan gott skötas på fritiden.
Läs också:
Barn ska inte vara religiösa maskotar
Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.