Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sabotaget avslöjar Sveriges sårbarhet

Den saboterade Häglaredsmasten.

En saboterad radio- och tv-mast utanför Borås är en allvarlig fråga för hela Sverige.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det var i söndags vid 22-30-tiden som den över 300 meter höga masten knäcktes och ungefär 200 meter rasade ned.

Polisen uppger att de till 100 procent är övertygade om att det handlar om sabotage. Förövarna har arbetat mycket systematiskt genom att i tur och ordning lossa bultarna som höll i vajrarna till Häglaredsmasten.

Misstanken om ett spontant infall på fyllan kan därmed avskrivas. Det kan däremot inte tanken om att det kan röra sig om ett kalkylerat angrepp från någon internationell aktör för att testa Teracoms och Sveriges krisberedskapsförmåga.

Häglaredsmasten är ett så kallat skyddsobjekt och ingår i totalförsvaret. Den används för att kommunicera viktiga meddelanden till allmänheten och försörjer ungefär 188 000 personer i sändningsområdet.

■■ Berörda myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Försvarsmakten och Säpo tar det inträffade på största allvar. Skam vore annars. Mastägaren, statliga Teracom, markerade genom att "höja säkerheten" på 54 viktiga master runtom i Sverige.

Företaget konstaterar att något motsvarande inte har skett tidigare. Och Teracoms kommunikationsdirektör Åsa Ragnar försökte lugna eventuellt oroade medborgare: "Generellt sett måste jag säga att säkerheten är god vid våra master."

Nej, Åsa Ragnar. Det är inte läge att ägna sig åt några generaliseringar.

Någon eller några har trots Teracoms säkerhetsåtgärder lyckats knäcka en mast. Den enkla slutsatsen är att företaget måste höja skyddet permanent. Inte för att fällandet av master skulle utveckla sig till någon folksport, men Häglaredsmasten kan få smittoeffekter och trigga i gång andra.

Livet och Sverige är fullt av risker. Det bomullsvadderade samhället är en utopi. Vi kan inte utesluta att ett terrordåd motsvarande vad som drabbade Paris också kan inträffa här,

■■ Säkerhetsåtgärder måste ständigt vägas mot andra intressen. Som att omständliga kontroller av människor drar ut på tiden och dessutom har en samhällsekonomisk kostnad. Vid vissa högriskevenemang - som Eurovision - är det förstås nödvändigt.

Inte bara det svenska samhället blir allt mer tekniskt avancerat och komplext. Beroendet av andra länders varor och tjänster ökar. Krisberedskap kräver internationellt samarbete. Miljökatastrofer och terroristceller saknar nationsgränser.

MSB identifierar dock i sin "Nationella risk- och förmågebedömning 2016" vissa områden där Sverige måste höja sin säkerhet. Större strömavbrott visar att försörjning av reservkraft till "samhällsviktiga verksamheter" är osäker.

Nästa problem är dricksvattenförsörjningen. Det finns sjukhus som inte har tillräckligt med alternativa vattenleveranser vid ett avbrott.

Bristerna i IT- och cybersäkerheten är värt en avhandling i sig. I nästa års rapport kan MSB lägga till radio- och tv-master.

 

Läs också:

Preppern är inte längre en galning

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.