Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så var både Löfven och alliansen rökta

Den rödgröna regeringen är historia eftersom Stefan Löfven röstas bort under tisdagen. Men inte heller en alliansregering lär alltså se dagens ljus. Foto: OLLE SPORRONG & HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den rödgröna regeringen är historia eftersom Stefan Löfven röstas bort under tisdagen. Men inte heller en alliansregering lär alltså se dagens ljus. Foto: OLLE SPORRONG & HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Med Björklunds och Lööfs besked på måndagen har alliansen i praktiken kastat in handduken. Allt annat hade varit att bädda för en svekdebatt utan dess like.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Visst bjöd talmansvalet i riksdagen på en hel del dramatik på måndagen. Men det verkligt intressanta skedde utanför kammaren när både Jan Björklund (L) och Annie Lööf (C) slog igen dörren definitivt till en alliansregering med aktivt SD-stöd.

Om alliansen ska kunna bilda regering så förutsätter det en uppgörelse med Socialdemokraterna först, heter det. Därmed har S fått vetorätt i frågan.

Hur S ställer sig till att hjälpa alliansen till makten är väl känt vid det här laget. "Glöm det!" slog Stefan Löfven fast redan under valrörelsen. Carl Bildt sammanfattade läget träffande i en tweet på måndagen: "Om så Alliansen erbjuder Socialdemokraterna löntagarfonder före jul kommer Socialdemokraterna att rösta nej till en Alliansregering". 

Slutsatsen kan därför bara bli att en alliansregering inte är aktuell. Alliansen förlorade slaget mot de rödgröna, om än bara med ett ynka mandat. Och så länge C och L har lovat dyrt och heligt att inte göra sig beroende av SD fanns ingen annan utväg.

Björklund och Lööf - möt verkligheten

Länge såg det ut som om C och L vägrade att ta till sig dessa realiteter. De har alltsedan valnatten upprepat oförenliga ståndpunkter på ett sätt som har varit rent löjeväckande. Men nu verkar partierna till sist ha insett att det inte är möjligt att gå upp i en statsministeromröstning och pröva stödet för en alliansregering under rådande omständigheter.

Två saker står därmed klara i regeringsfrågan. Den rödgröna regeringen är historia - eftersom Stefan Löfven röstas bort under tisdagen. Men inte heller en alliansregering lär alltså se dagens ljus. 

Nästa steg blir antagligen att S intensifierar försöken att locka över C och L samtidigt som M och KD gör ett utbrytningsförsök i syfte att själva bilda en regering med SD:s stöd. Båda dessa alternativ är problematiska: En S-MP-C-L-regering med stöd av V skulle ha en enda bärande tanke: att isolera SD. Det räcker inte för en mandatperiod.

Skulle C och L släppa fram Kristersson

En M-KD-regering skulle visserligen ha bättre utsikter att tolereras av SD än en alliansregering, men inte desto mindre vara beroende av dess aktiva stöd. Planen skulle antagligen vara att en sådan högerregering förhandlar om budgeten ihop med C och L. Men frågan är hur sugna Lööf och Björklund skulle vara på ett sådant upplägg med tanke på att även SD lär kräva eftergifter för att rösta på en alliansbudget. 

I så fall återstår för M och KD att förhandla om budgeten direkt med SD. Det skulle i så fall krocka rejält med de löften som såväl M som KD har utfärdat om att aldrig förhandla med SD. Det är inte ens säkert att C och L skulle släppa fram Kristersson som statsminister i det läget.

Allt eftersom regeringsalternativet faller bort ett efter ett torde det bli uppenbart att en S-M-regering är den bästa lösningen på det politiska dödläget.

 

Läs också:

Därför bör alliansen inte ge SD en utpressarroll