”Ni har stulit min barndom.” Greta Thunbergs anklagelse vid FN:s klimattoppmöte har fått en enorm spridning över världen. Men tar man Thunberg på orden och verkligen vill bekämpa klimatförändringarna är en annan passage ur hennes tal viktigare, den om vad som krävs för att åtminstone ha 50 procents chans att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader:
”Min och mina barns generation måste suga upp hundratals miljarder ton av er koldioxid ur luften med teknologier som knappt existerar.”
Greta Thunberg har rätt. Det räcker inte bara med att minska utsläppen för att nå klimatmålen, de allra flesta scenarier från FN:s klimatpanel om hur temperaturökningen ens ska kunna hållas under två grader förutsätter storskalig infångning och lagring av koldioxid.
Koldioxidinfångning i massor
Det handlar om enorma volymer, drygt 20 år av nuvarande årliga utsläpp måste fångas och lagras i berggrunden. Det kan främst ske på tre olika sätt: genom att koldioxid fångas in direkt vid exempelvis kolkraftverk, genom att man bränner bioenergi och därmed får minusutsläpp eller genom insamling direkt från luften.
Än så länge finns dock bara ett fåtal storskaliga anläggningar och det är oklart om metoderna kommer att kunna skalas upp tillräckligt snabbt. Tekniken är också dyr. Ekonomerna Jonas Grafström, Marcus Lindeberg Goñi och Martin Korpi vid forskningsinstitutet Ratio räknar till exempel med att det med dagens priser skulle kosta motsvarande en fjärdedel av hela världsekonomin årligen att fånga in ett års utsläpp från luften.
Priserna väntas dock falla snabbt de närmaste decennierna. Redan år 2045 kan kostnaden för att samla in ett ton vara lägre än dagens koldioxidskatt, enligt Ratio-ekonomerna.
För att sätta fart på utbyggnaden krävs politiska beslut. Stater kan investera i forskning samt i infrastruktur för transporter och lagring av koldioxid. Men minst lika viktigt är att göra det ekonomiskt lönsamt med infångning, till exempel genom att belöna negativa utsläpp i utsläppshandeln.
Det är bra att regeringen från och med i år inför ett bidrag för koldioxidinfångning. Men Sverige skulle också kunna ge en skjuts åt teknikutvecklingen genom offentliga upphandlingar. Varför inte villkora bygget av nya höghastighetsbanor med att koldioxiden från byggprocessen fångas in och lagras?
Klimatrörelsen är skeptisk
Det finns risker med att satsa på att fånga in koldioxid. En uppenbar fara är att det ger politiker en ursäkt att strunta i utsläppsminskningar i dag. En storskalig satsning på bioenergi kan också stå i konflikt med biologisk mångfald; enligt vissa beräkningar krävs bioplantager motsvarande två Indien för att nå klimatmålen.
Kanske är det förklaringen till den djupa skepsis kring koldioxidinfångning som finns i delar av den globala klimatrörelse som Greta Thunberg tillhör och som också anades i hennes tal.
Men trots nackdelarna finns ingen trovärdig väg till klimatmålen utan den tekniken. Vuxenvärlden kan ta ansvar genom att se till att den kommer på plats.