Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så kan svenskarna komma i bättre form

Med ökad cykling skulle svenskarnas kondition förbättras. Här ett välgörenhetsevent på Oxford Street i London. Foto: VICKIE FLORES/LNP/REX / VICKIE FLORES/LNP/REX/IBL REX FEATURES
Vardagsmotion - som att gå - är viktigare för folkhälsan än att människor går på gymmet. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Svenskarnas kondition är urusel. Politikerna bör göra det lättare att gå och cykla i vardagen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Chockresultatet kom i slutet av november: Nästan varannan svensk har så dålig kondition att de inte klarar en rask promenad på tio minuter utan att vila. 

Andelen med hälsofarligt dålig kondition har dessutom ökat dramatiskt sedan slutet av 90-talet, enligt forskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Svenskarnas dåliga kondition

När politiker vill förbättra folkhälsan i Sverige handlar förslagen ofta om att få medborgarna att sporta mer: eleverna ska ha fler idrottslektioner, arbetsgivarna ska ge mer generösa friskvårdsbidrag och bidragen till idrottsföreningar ska höjas.

Men enligt GIH-forskarna verkar det organiserade idrottandet ha ökat de senaste decennierna. Det är i stället minskad vardagsmotion som är roten till svenskarnas dåliga form. Räknat per invånare har exempelvis antalet cykelresor minskat med nästan 40 procent mellan 1995 och 2014. 

Bakom det ökande stillasittandet finns förstås större samhällsförändringar, som smarta telefoner och ökat välstånd. Men politiska beslut påverkar också hur vi rör oss.

Politiker som verkligen vill förbättra folkhälsan borde därför se till att göra det enklare och mer attraktivt att röra på sig i vardagen.

Kommuner bör bygga gångvägar och cykelbanor av högre kvalitet och se till att de är väl upplysta samt snöröjda på vintern. De kan också sätta stopp för biltrafiken invid skolor för att göra trafikmiljön säkrare för alla.

Riksdagen bör ändra reglerna för reseavdrag så att de inte så ensidigt gynnar bilister. Den borde även se till att det allmänna får rätt att lösa in mark för att bygga cykelbanor - i dag får det bara ske i anslutning till vägar och järnvägar. 

Regeringen bör sänka bashastigheten i tätorter till 40 kilometer i timmen, vilket skulle göra det säkrare för oskyddade trafikanter. 

Trafikverket bör åläggas att ta ett större ansvar för att bygga regionala cykelnät och att bygga separata cykelbanor där bilvägar förses med vajerräcken.

Potentialen för folkhälsan är enorm. Exempelvis skulle en tredjedel av Stockholms 350 000 bilpendlare redan i dag kunna cykla till jobbet på maximalt en halvtimme. Om alla de ställer bilen skulle ett 60-tal förtida dödsfall kunna undvikas varje år.  

Mer gång och cykel krävs för klimatet

Ibland anklagas de som förordar satsningar på fotgängare och cyklister för “social ingenjörskonst”. Men de ovan nämnda åtgärderna handlar inte om att det allmänna ska säga åt medborgarna hur de ska leva, utan om att oskyddade trafikanter ska erbjudas samma säkra infrastruktur som bilister. Dagens ordning - där Trafikverket bygger raka och gena bilvägar, men krokiga och farliga cykelbanor - är helt enkelt ingen naturlag.   

För övrigt är ökade satsningar på gång och cykel helt nödvändiga för att Sverige ska klara klimatmålen.

 

Vår självgodhet gör att Sverige tappar inflytande i EU, menar journalisten Ylva Nilsson i programmet Ledarsnack (nedan). Programledare: Patrik Kronqvist. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!