Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så kan Europa förhindra nästa krig i Mellanöstern

USA:s president Donald Trump har pekat ut Iran som ansvarigt för flera attacker mot oljetankers i Hormuzsundet. Foto: EVAN VUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN
Ayatolla Ali Khamenei är misstänksam mot USA, och har inte velat återgå till förhandlingsbordet. Foto: IRAN SUPREME LEADER OFFICE / HANDOUT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Oljetankern Front Altair började brinna efter att ha blivit utsatt för en attack i Omanbukten den 13 juni. Foto: STRINGER / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Efter attacker mot oljetankers kan ännu ett krig i Mellanöstern vara ett par felbedömningar bort. EU måste stå upp mot USA – och tvinga parterna till förhandlingsbordet.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En grynig övervakningsfilm påstås visa hur det iranska revolutionsgardet bärgar en oexploderad mina. Det har fått USA:s president Donald Trump att peka ut Iran som ansvarigt för attackerna mot två oljetankers i Hormuzsundet.  

USA:s hårda sanktionsregim har slagit hårt mot den iranska ekonomin och har fått landets oljeexport att sina till en rännil. Genom att störa de för oljemarknaden viktiga handelsflödena genom Hormuz skulle Iran kunna sätta press på USA att lätta på sanktionerna. Ayatollorna gör möjligen bedömningen att Donald Trump inte vill dra in sitt land i ännu ett krig i Mellanöstern, efter att Irakkriget visat sig bli både dyrt och direkt kontraproduktivt. 

Ingen vill ha krig – men de kan starta ett ändå

Problemet är dock att Trumps säkerhetsrådgivare, John Bolton, är en ökänd hök, som har propagerat för att skapa regimskifte i Iran – med våld, om det krävs. Amerikanerna räknar å sin sida med att Iran inte vågar eskalera situationen ytterligare. 

Ingen sida vill ha krig – men båda riskerar att starta ett av misstag. Ett krig mellan USA och Iran skulle få ett mycket högt pris, inte minst räknat i människoliv. Det skulle inte bli någon snabb och lättvunnen seger ens för supermakten USA.

För Europa vore ett krig mellan USA och Iran katastrofalt. För det första skulle ännu en konflikt i Mellanöstern sannolikt betyda nya flyktingströmmar över Medelhavet. I en situation där migrationsfrågan skapat djupa sprickor inom EU, skulle det kunna paralysera unionen fullständigt.

För det andra skulle ett amerikanskt anfall mot Iran skada de transatlantiska relationerna allvarligt. Det skulle i värsta fall kunna betyda slutet för Nato. Irakkriget var en svår prövning. Men Donald Trump har redan i utgångsläget sämre relationer till de europeiska ledarna än vad George W Bush hade, eftersom Trump har prövat deras tålamod med uttalanden om att det inte är säkert att USA skulle uppfylla sina åtaganden vid skarpt läge.

Sverige bör ansluta sig till Instex

Därför är det viktigt att EU nu lyckas hålla ihop och sätta press på parterna att återgå till förhandlingsbordet. Det var ett ödesdigert misstag av Donald Trump att lämna kärnavtalet med Iran och återinföra sanktioner, trots att Iran följt kraven på att ge FN:s inspektörer insyn i landets kärnanläggningar. Den ”deal” som presidenten drömmer om är omöjlig. Om USA däremot ansluter till avtalet igen, kan det finnas möjlighet att omförhandla delar av det.

EU har lovat att skapa ett system – kallat Instex – för att europeiska företag ska kunna exportera humanitärt viktiga varor, som mediciner, till Iran utan att drabbas av amerikanska sanktioner. Men mekanismen har tagit tid att få på plats. Iranierna har satt en deadline den åttonde juli – annars lämnar även de kärnavtalet.

Sverige borde ansluta sig till Instex. Vi bör göra det lilla vi kan för att rädda kärnavtalet med Iran och förhindra två katastrofer: Ännu ett utsiktslöst krig och iranska kärnvapen.